Sök
  • Start
  • Ensamagerande det största terrorhotet

Ensamagerande det största terrorhotet

I dag har vem som helst förmåga att begå terrorbrott. Betyder det att de större terrororganisationerna är borta nu? Eller hur ser världens terrorkarta ut?

Nej, de stora terrororganisationerna som IS och Al Qaida finns fortfarande kvar.

– Dock är det inte troligt att de grupperna i nuläget har förmågan att genomföra attacker liknande den 11 september i USA, säger Filip Ahlin, analytiker och lärare på Försvarshögskolan.

När IS stod på sin topp hade de ett självutropat kalifat som var större än Storbritannien. I dag är de en försvagad grupp. Deras propaganda har gått ner med 95 procent och i och med kalifatets fall har de förlorat en del möjligheter till inkomst. De begår fortfarande terrordåd i både Syrien, Irak och andra platser som Afghanistan, där man det senaste året genomfört ett antal blodiga attentat.

Terrorism handlar i dag inte bara om olika grupper. Den salafistiska jihadismen växer och har fått ett stort antal anhängare. Det är samma ideologi som både IS och Al Qaida bygger på och den kommer inte att försvinna. Redan 2014 uttalade IS att de som inte kunde resa till kalifatet skulle utföra dåd i sina hemländer och använda de verktyg de hade tillgång till, till exempel stickvapen och fordon.

– De senaste åren har attacker från de som vi kallar ensamagerande individer ökat. De agerar inom ramen för den salafistiska jihadismen. Det är dessa som utgör det mest troliga terrorhotet i dag, säger Filip Ahlin och fortsätter:

– Förr sa vi att för att någon skulle begå en terrorhandling behövde de både avsikt och förmåga. I dag krävs bara avsikt, alla har förmåga.

Den mest sannolika attentatspersonen är alltså en ensamagerande individ med en våldsbejakande islamistisk ideologi som grund och som använder lättare beväpning, som knivar eller fordon.

Hur ser hotbilden mot västvärlden ut?

Västländernas säkerhetstjänster pratar idag om ett nytt normalläge med fler antal aktörer och mer aktivitet i de miljöerna. De våldsbejakande islamistiska miljöerna växer i flera europeiska länder, som Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Sverige. Säkerhetspolisen i Sverige uppger att man varannan dag tar emot underrättelser om personer som uttryckt attentatsavsikt mot Sverige och man tar emot 6000 underrättelser i månaden som berör terrorism på något sätt.

Fler länder varnar också för ett ökat hot från den högerextrema miljön och även här framförallt från ensamagerande personer.

– Vi har sett en nergång i attentat de senaste åren, men då ska vi också veta att de europeiska säkerhetstjänsterna pekat på att man avvärjer flertalet sådana varje år, säger Filip Ahlin.

Finns ingen politisk lösning?

I den våldbejakande islamistiska extremismen finns det i ideologin en tro på att västvärlden är i krig med islam och att det är en plikt för muslimer att ta till vapen mot fienden. Därför driver de här organisationerna sin övertygelse med våld istället för med politik.

– Det är en ideologi som inte på några sätt är kompatibel med vårt samhälle. De vill att bara gud och guds lagar ska gälla – då finns inte någon politisk lösning, säger Filip Ahlin.

Hur ska då detta bemötas? Globalt sett handlar det om att reducera de konflikthärdar där de här grupperna får gro. Till exempel med bistånd och militär hjälp.

Tittar vi på Sverige ser vi att av de som rest till Syrien och Irak kom 70 procent från så kallat särskilt utsatta områden i Örebro, Göteborg/Borås, Stockholm och Malmö. Liknande områden finns i fler städer i västvärlden.

– För att dessa platser inte ska vara en grogrund för extremister måste det till både förebyggande och lagförande åtgärder, säger Filip Ahlin.

Det kostar ett terrorattentat

Bomben i Manchester (22 döda): 95 pund

Attacken London Bridge (sju döda): 12 keramikknivar köpta från Lidl för 4 pund var.

Terrorattentatet mot World Trade Center i New York: 500 000 dollar.

Terrororganisationer ur ett historiskt perspektiv

Terrorismen kan dateras ända tillbaka till en judisk motståndsgrupp, Sicarii, runt år noll. Men i modern tid pratar vi om fyra vågor:

1. Anarkistiska vågen

Började i Ryssland 1880-talet och spred sig över världen.

2. Anti-kolonialvågen

Från första världskriget till cirka 1960. Länder som Europa hade koloniserat ville bli fria. Det fanns också grupper som IRA, irländska republikanska armén och ETA, baskiska separatiströrelsen.

3. Vänstergrupper

Från 1960 till 1990 med grupper som Röda Brigaderna och Baader-Meinhof som drevs av antikapitalism och ett hat mot USA.

4. Religiösa vågen

Från 1990 till nu. Startade egentligen med revolutionen i Iran 1979 då Iran blev en stat som till stor del byggde på religiös lagstiftning. Även Sovjetunionens invasion av Afghanistan är av betydelse då en islamistisk motståndsrörelse bildas varav delar sedan blev Al Qaida.

Finns det en femte våg – en högerextrem?

Det finns i dag inte något stort attentatshot från den organiserade högerextremismen. Däremot är de ensamagerande ett ökat hot. Christchurch i Nya Zeeland är ett exempel från närtid.

Om Filip Ahlin

  • Analytiker
  • Verksam vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan
  • Lästips för den som vill veta mer:
  • Bästa tips till blivande studenter: Passa på att studera och lära dig så mycket som möjligt. Här har du närhet till experter på alla områden. En öl i mässen är alltid en bra avkoppling från studierna.