Sök
  • Start
  • När är det okej att anfalla en annan stat?

När är det okej att anfalla en annan stat?

Nja, säger folkrättsexperten, riktigt så kan man inte fråga. Vi reder ut begreppen med hjälp av några välkända konflikter.

Den korrekta frågan är: När får stater använda våld i internationella relationer? Det enkla svaret är: Det får de normalt inte. Enligt FN-stadgan råder ett allmänt våldsförbud mellan världens stater. Men det finns två undantag:

  1. Om en stat blir utsatt för ett väpnat angrepp så får den angripna staten använda våld i självförsvar.
  2. Om FN:s säkerhetsråd beslutar att stater får använda våld på eller mot en annan stats territorium.

– Utöver dessa klara undantag finns en mängd omstridda undantag som vissa stater ändå vill hävda. Det är ofta militärt starka stater som gör en vidare tolkning av folkrätten medan de svagare ofta argumenterar för en mer begränsad rätt att använda våld i internationella relationer, säger Pontus Winther, folkrättsexpert och studierektor på Försvarshögskolan.

Okej

Ett riktigt skolboksexempel är när Irak anföll Kuwait 1990. Ett tydligt fall av olaglig militär invasion av en annan stats territorium. Då fick Kuwait använda våld för att freda sitt territorium.

– Det är också ett av få fall där medlemmarna i FN:s säkerhetsråd var överens om att det var ett väpnat angrepp och att Kuwait därmed hade rätt att använda militärt våld i självförsvar, säger Pontus Winther.

Omtvistat

Det finns otaliga exempel på där det inte är så tydligt eller där stater åtminstone inte är överens. Man kan till exempel fråga sig om det är ett väpnat angrepp att flyga flygplan in i en skyskrapa. Och om det inte är en stat som använder våld mot en annan stat, vem har den angripna staten då rätt att agera i självförsvar mot? Detta var frågor som ställdes efter Al Qaidas angrepp mot USA den 11 september 2001.

FN:s säkerhetsråd sa inte tydligt att Al Qaidas handlingar var ett väpnat angrepp. USA, däremot, gjorde tolkningen att det var så. De menade också att Al Qaida genomförde angreppet med stöd av talibanregimen i Afghanistan. Därför anföll de Afghanistan för att, som de sa, förhindra ytterligare angrepp på USA eller amerikanska intressen.

Inte okej

Nord- och Sydkorea är ständigt i konflikt med varandra.

– Sydkorea har bland annat gigantiska högtalare vid gränsen där de sänder västerländsk popmusik och informerar om hur bra det är i Sydkorea, säger Pontus Winther.

Här finns ingen rätt till våldsanvändning i självförsvar, även om Nordkorea anser att den sydkoreanska kommunikationspåverkan utgör ett verkligt hot. Den här typen av kommunikationspåverkan utgör helt enkelt inte ett väpnat angrepp i FN-stadgans mening.

Hot mot internationell fred och säkerhet

Det andra undantaget från våldsförbudet är när FN:s säkerhetsråd bestämmer att en militär insats måste genomföras för att bevara internationell fred och säkerhet. Då utfärdar säkerhetsrådet en resolution som ger stater rätt att under FN:s mandat genomföra fredsbevarande eller fredsframtvingande operationer. En sådan operation pågår just nu i Mali där bland annat Sverige medverkar.

– Det har också hänt att vissa stater påbörjat militära interventioner med argument för att det finns en rättslig grund. Säkerhetsrådet har först i efterhand utfärdat resolutioner som ger rättsligt mandat till våldsanvändning. Så var fallet i till exempel Irak 2003 och i Kosovo 1999. I Libyen 2012 fanns en säkerhetsrådsresolution från början, men då rådde det oenighet om hur den skulle tolkas, säger Pontus Winther.

Folkrätten är alltså inte glasklar. Men vad har vi för nytta av att veta när stater får använda våld? Pontus Winther förklarar:

– Det är just det. Det förekommer så många olika argument för olika ståndpunkter från olika aktörer. Att kunna bedöma dem på ett informerat sätt och inte köpa alla argument är viktigt, särskilt i en tid då fler och fler stater och andra aktörer inte verkar bry sig om vad som är sant och falskt, menar han och fortsätter:

– Vi bör till exempel vara sunt skeptiska till vad Ryssland säger avseende sin internationella maktutövning, eller när USA eller någon annan stat säger att de har rätt att genomföra militära operationer på andra staters territorier. Då måste vi kunna värdera den informationen utifrån en god kunskap i folkrätt.

Folkrätt

Folkrätten är staternas rättsordning. Den reglerar rättigheter och skyldigheter i både fred och krig framför allt för stater men också för internationella organisationer och vissa andra aktörer. Folkrätt reglerar allt ifrån internationell handel till hur krigsfångar ska behandlas.

Om Pontus Winther

  • Studierektor i juridik
  • Verksam vid Centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.
  • Bästa lästips till intresserade: Följ en blogg som diskuterar folkrätt! På till exempel opiniojuris.org eller ejitalk.org får du snabba rättsliga analyser av aktuella händelser från världens främsta folkrättsexperter.
  • Bästa tips till blivande studenter: Välj framför allt ett ämne som du är intresserad av. Är du intresserad av hur stater och andra internationella aktörer får agera – läs folkrätt.