Tysk utbytesofficer med siktet inställt på Norden

Möt överstelöjtnant Alexander Rost, tysk arméofficer som valde att studera som utbytesofficer på Högre officersprogrammet vid Försvarshögskolan under två år.

Överstelöjtnant Alexander Rost talar utmärkt svenska. Det är imponerande med tanke på att han är tysk arméofficer. Nu har han avslutat sina studier på Högre officersprogrammet vid Försvarshögskolan i Stockholm.

– Sverige var min hemmabas och Försvarshögskolan mitt militära hem under två års tid.

Efter två år i Sverige är hela familjen Rost åter i sin hemstad Dresden. Ännu återstår några flyttkartonger att packa upp efter att ha flyttat ett helt bohag mellan länderna.

Medan de packar upp funderar familjen en del på vad de saknar från sin tid i Sverige. Barnen saknar sina kompisar såklart. Men mest saknar familjen det vackra Stockholm och de många helgerna ute i naturen.

Alexander Rost har länge haft ett stort intresse för Norden och när han fick möjlighet att söka utbildning utomlands föll valet på Sverige och det högre officersprogrammet (HOP). Skälen var flera.

– Viktigast var att utbildningen i ett nytt land med ett nytt språk lockade och att det skulle fungera bra för hela familjen att flytta med, säger han.

Annorlunda sociala koder

Han konstaterar att hela familjen fann sig väl i Sverige, lärde sig språket och mycket om landet och människorna.

– Att det fungerar för familjen är mycket viktigt när man flyttar utomlands och jag är mycket stolt över hur min familj klarade sig. Men allt var inte enkelt från början.

– Vi tyskar har en överromantiserad bild av Sverige. Jag trodde att det skulle vara lättare att lära känna svenskar och att komma in i olika sociala sammanhang. Men jag insåg att det finns olika lager; att vara bekant, att vara kompis, att vara vän, säger Alexander Rost.

– Dessutom hanteras konflikt och konkurrens på olika sätt. Ni verkar hantera problem mer indirekt, diplomatiskt och det kan vara lite svårare för oss tyskar att läsa av. Om jag har en konflikt med en kollega i Tyskland märks det direkt och jag tar upp det med personen i fråga, säger han och skrattar.

– Men efter två år har vi lärt oss mycket om Sverige och lika mycket om oss själva. Förutom alla skillnader och konflikter är Sverige och Tyskland ändå väldigt lika och ganska nära varandra, som gamla vänner.

”Språk är en fråga om självidentitet och kultur”

Det Högre officersprogrammet (HOP) ges på svenska och utvalda officerare från andra länder förväntas kunna svenska när de börjar utbildningen. Alexander Rost talar imponerande utmärkt svenska. Han berättar att Tyskland erbjuder riktigt bra språkutbildning. Han valde dessutom att skriva sin masteruppsats på svenska i stället för engelska.

– Ändå var det en utmaning för mig att balansera den akademiska nivån och det nya språket samtidigt.

Han tycker att utbildningen bör vara på svenska även om internationella samarbeten blir allt vanligare.

– Språk är en fråga om självidentitet och kultur. Att kunna prata engelska på ett professionellt sätt är viktigt. Men det är lika viktigt att bibehålla svenskan, även inom Natomedlemskapet.

Hans hustru Luise lärde sig svenska genom att plugga svenska för invandrare, SFI, och arbetade därefter för tysk-svenska handelskammaren. De två äldsta barnen gick i tyska skolan i Stockholm och lärde sig svenska där medan yngsta barnet gick i svensk förskola.

– Minstingen Friedrich är mer svensk än tysk och jag talar fortfarande bara svenska med honom, säger Alexander Rost.

Utåtriktad och omtyckt

På Försvarshögskolan blev han snabbt igenkänd och omtyckt av många medarbetare och studenter. Vid sidan om föreläsningar och seminarier satt han ofta och studerade i högskolans lokaler. Social, öppen, positiv och intresserad, engagerade han sig även som förtroendeperson i HOP och i Försvarshögskolans studentkår.

– Försvarshögskolan var mitt militära hem under två år. Och jag har velat integrera mig och bygga upp ett socialt nätverk. Jag är ju inte här bara för min egen skull utan också för att lära känna andra människor, säger Alexander Rost.

– Jag är väldigt tacksam för de fantastiska människorna som jag fick lära känna och arbeta tillsammans med.

Fler utbytesofficerare på HOP

Alexander Rost gick den tvååriga HOP, en högskoleutbildning på mastersnivå som ges på uppdrag av Försvarsmakten. I Tyskland kallas denna utbildningsnivå för generalstabskurser.

Utbildningen, som även ges i en ettårig magisterversion, är till för de officerare som ska gå vidare i karriären, antingen från kapten till major eller örlogskapten eller nästa steg, till överstelöjtnant eller kommendörkapten. Det är Försvarshögskolan som genomför utbildningen. Lärarna är både civila och militära akademiker och officerare anställda som militära lärare.

Inom programmet erbjuds en handfull platser åt utbytesofficerare från andra länders försvarsmakter. Den kurs som nyss avslutades hade deltagare från Brasilien, Sydkorea, Tyskland och USA. Dessförinnan (2020-2022) deltog officerare från Brasilien, Finland, Norge, Sydkorea. Aktuellt (2022-2024): Finland, Litauen, Norge. Just nu kommer totalt fyra utländska officerare att studera på HOP:en, från Finland, Litauen, Norge (alla 2022-2024) samt en ny utbytesofficer från Sydkorea som ska studera 2023-2025. Alexander Rost tycker att utbytesstudier är en förmån som fler borde utnyttja och han önskar särskild en tysk deltagare på HOP varje år.

– Det behövs mer engagemang, till exempel genom attachénätverket, för att locka fler internationella officerare. Deltagandet på HOP kan vara en bra förutsättning för att fortsätta inom doktorandprogrammet för internationella stabsofficerer.

– Jag rekommenderar alla som har möjlighet att söka. Försvarshögskolan erbjuder en studie- och forskningsmiljö på högsta nivå med en alltmer internationell inriktning som är en bra plattform för att bygga upp internationella relationer, säger Alexander Rost.

Sedan 2019 erbjuder Försvarshögskolan ett komplett akademiskt system för officerare.

Olika utbildningssystem med chansen att bredda horisonten

Till skillnad från sina svenska studiekamrater var Alexander Rost inte tvungen att gå utbildningen för att befordras – han var redan överstelöjtnant.

– Tyska officerare förväntas studera på universitetsnivå, men tidigare i karriären. Officerarna kan läsa ingenjörsvetenskap, pedagogik, historia eller ekonomi, vilket var Alexander Rosts val, men inte krigsvetenskap mot bakgrund av Tysklands historiska arv.

– I Sverige är utbildningen till stabsofficer mer akademisk. Utbildningen i Tyskland är mer praktiskt inriktad och ger kunskap för att förstå hur Försvarsmakten fungerar och mer konkret vad som krävs i din framtida roll. HOP var därför en mycket bra möjlighet att rendera egna erfarenheter men ännu mer för att bredda den egna horisonten med ämnen som helt enkelt inte finns i Tyskland.

HOP motsvarade hans förväntningar och han tycker att det är en mycket bra utbildning. Han var mest nyfiken på de delar han själv inte kommit i kontakt med tidigare. Överhuvudtaget är han extra nöjd med kurserna i militär strategi, ett ämne han inte studerat på samma sätt förut.

– Att studera på Försvarshögskolan öppnade, för mig, helt annorlunda perspektiv på officersprofessionen och är en mycket bra komplettering till den mer praktiskt inriktade tyska stabsofficersutbildningen. Och effekten höjdes dramatiskt mot bakgrund av de säkerhetspolitiska förändringarna i omvärlden.

Långsiktig planering - från arméstaben till försvarsattaché

Alexander Rost är övertygad om att utbildningen i Sverige bidrar till hans fortsatta karriär. Efter sommarledigheten börjar han en ny tjänst på tyska arméstaben i Strausberg, där han ska jobba med internationella relationer.

– Tiden i Sverige och på Försvarshögskolan gav mig många erfarenheter av den internationella och diplomatiska scenen. Det var utmanande men också lärorikt, något som jag är tacksam för.

– Jag hoppas att jag får arbeta specifikt med Norden. Sveriges NATO-medlemskap öppnar stora möjligheter för fördjupat tysk-svenskt försvarssamarbete. Men det behövs människor på båda sidor som nyttjar dynamiken som uppstår från det förändrade säkerhetsläget och driver på försvarssamarbetet mellan de båda länderna.

Alexander Rost vill vara en av de som bidrar. Precis som i Sverige förväntas officerare regelbundet byta befattning och arbetsuppgifter. Alexander Rosts karriärplaner sträcker sig flera år framåt. Efter arméstaben är tanken att han ska fortsätta att jobba med internationella relationer fast vid Tysklands försvarsdepartement.

På sikt, vilket betyder några år framåt, är planen att återvända till Sverige som försvarsattaché vid tyska ambassaden.

–Familjen har redan godtagit planeringen, skrattar han.