Hemligheter ger status online

I diskussioner om hemlig information handlar det ofta mindre om vad som sägs, utan mer om hur det sägs. En studie från Försvarshögskolan visar hur människor signalerar tillgång till hemliga uppgifter utan att avslöja dem, och hur detta skapar tydliga hierarkier och status i grupper.

Hur pratar människor om sådant som inte får sägas? Den frågan står i centrum i en ny vetenskaplig artikel av David Bergman, affilierad forskare vid Försvarshögskolan.

Studien undersöker den så kallade hemlighetsparadoxen – att signalera att man har tillgång till exklusiv kunskap samtidigt som man döljer innehållet för att bevara dess värde. Resultaten visar hur denna paradox påverkar kommunikationen i en onlinegemenskap.

Kommunikationen organiseras i hierarkier

Analysen bygger på en lång diskussion på ett svenskt nätforum om en påstådd hemlig riksbunker (ett bergrum avsett som tillflyktsort för den svenska regeringen i händelse av krig). Resultaten visar att kommunikationen snabbt organiseras i tydliga hierarkier. Ett fåtal användare styr informationsflödet, medan majoriteten har en mer passiv roll. Nästan hälften av alla inlägg skrevs av de 20 mest aktiva deltagarna, vilket visar hur koncentrerad makten över informationen är.

Samtidigt utvecklas särskilda sätt att kommunicera. Deltagare antyder att de sitter på viktig kunskap, utan att avslöja den. De hänvisar till privata meddelanden, använder vaga formuleringar och markerar vilka som “vet” och vilka som står utanför.

– Det centrala är inte själva hemligheten, utan hur människor visar att de har tillgång till den, säger David Bergman.

Status utifrån påstådd tillgång till värdefull information

Studien identifierar sex återkommande sätt att kommunicera, till exempel att antyda kunskap och kontrollera vem som får ta del av information. Tillsammans bygger dessa mönster upp en social ordning där status hänger ihop med tillgång till - eller påstådd tillgång till - hemligheter.

Ett tydligt resultat är att denna typ av kommunikation blir självförstärkande. Ju mer värdefull informationen uppfattas vara, desto starkare blir drivkraften att inte avslöja den fullt ut. Det gör att diskussioner kan fortsätta under lång tid utan att nå något tydligt avslut.

– Paradoxen är att om någon faktiskt avslöjar allt, försvinner både hemligheten och värdet av att känna till den, säger David Bergman.

Studien visar att hemligheter inte bara handlar om att dölja information. De fungerar också som ett socialt verktyg för att skapa status, tillhörighet och makt.

Hemlig kommunikation i digitala miljöer

Forskningen kan användas för att bättre förstå kommunikation i miljöer där sekretess är central, till exempel inom försvar, säkerhet och underrättelseverksamhet. Den kan också bidra till att analysera informationsspridning i digitala miljöer, där antydningar och exklusivitet ofta används för att bygga trovärdighet.

– Genom att förstå hur människor använder hemligheter i kommunikation kan vi också bli bättre på att tolka vad som faktiskt händer i sådana miljöer, säger David Bergman.