Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
Säkerhet i militära organisationer handlar om mer än det som går att mäta
Enkäter med fokus på säkerhet används ofta inom Försvarsmakten för att identifiera risker innan olyckor inträffar. Men hur väl speglar de verkligheten i en militär organisation? I två nya studier undersöker Martin Schüler hur säkerhet förstås, mäts och skapas i den svenska militära kontexten.
Många av de metoder som används för att mäta säkerhetsklimat har utvecklats för civila verksamheter. Frågan är om resultaten kan tolkas på samma sätt i organisationer som präglas av hierarki, lydnad och verksamhet där risker är en naturlig del av arbetet.
– Säkerhetsenkäter kan ge viktig information om hur organisationen fungerar, men resultaten behöver tolkas utifrån den kontext där de används. En fråga som kan uppfattas på ett sätt i en civil verksamhet kan få en helt annan innebörd i en militär organisation, säger Martin Schüler, major, forskare och militär lärare vid Försvarshögskolan.
Säkerhetsklimat inom Försvarsmakten
I en studie som publicerats i tidskriften Methods in Psychology sammanfattar han nästan tio års forskning om säkerhetsklimat inom Försvarsmakten. Resultaten visar att etablerade mätinstrument, som Nordic Safety Climate Questionnaire, kan ge värdefulla insikter även i militära organisationer. Samtidigt framkommer att vissa frågor kan tolkas annorlunda än i civila verksamheter. Det gäller särskilt frågor om möjligheten att ifrågasätta beslut, säga ifrån eller avbryta osäkert arbete. Studien presenterar därför ett arbetsflöde för hur säkerhetsenkäter kan anpassas, användas och tolkas i hierarkiska organisationer.
Säkerhet i praktiken
Den andra studien, publicerad i tidskriften Safety Science, undersöker hur säkerhet skapas i det dagliga arbetet. Genom intervjuer med personal från olika delar av Försvarsmakten framträder en bredare bild av vad säkerhet innebär i praktiken.
– Säkerhet handlar inte bara om regler och rutiner. Den skapas också genom erfarenhet, omdöme, relationer och förtroende mellan människor. Mycket av det som bidrar till säkerhet sker i det dagliga arbetet och är svårt att fånga i en enkät, säger Martin Schüler.
Studien visar att möjligheten att säga ifrån när något är fel ofta påverkas av situationen, relationerna mellan människor och hur legitimt det upplevs att utmana ett beslut.
Olika typer av kunskap behövs
Tillsammans pekar de två studierna på att det finns en skillnad mellan den säkerhet som kan dokumenteras och mätas, och den säkerhet som skapas i praktiken. För att förstå hur säkerhet fungerar i militära organisationer behövs därför både kvantitativa mätningar och kunskap om hur människor hanterar risker, fattar beslut och samverkar i vardagen.
– Forskningen bidrar med ny kunskap om hur säkerhetsarbete kan utvecklas inom Försvarsmakten och andra verksamheter där säkerhet ständigt måste balanseras mot operativa krav, säger Martin Schüler.
Publikationer
Martin Schüler (2026): Safety climate questionnaire development in military organisations: A bounded narrative synthesis and validity-evidence workflow, Methods in Psychology, 14, 100256.
Martin Schüler (2026): Rethinking safety climate: safety as a situated, relational, and task-embedded practice, Safety Science, 203, 107326.
Båda artiklarna är publicerade med öppen tillgång (open access).
Mer inom
Ledarskap och ledningSidinformation
- Publicerad:
- 2026-06-18
- Senast uppdaterad:
- 2026-06-18