ERROR: TypeError: null has no such function "getProfileImage"
  • Start
  • Kan organisationer lära mitt i en kris?
Krishantering

Kan organisationer lära mitt i en kris?

Organisationer har länge analyserats som om de kunde likställas med individer. De har en kultur, de kan lära sig saker och de kan bete sig på olika sätt. Frågan är – kan de även lära sig medan krisen pågår?

Mats Koraeus undersöker i sin doktorsavhandling om organisationer som har till uppgift att veta hur man hanterar det oväntade också kan lära mitt i en kris. Det finns ofta en medvetenhet i organisationer om pyrande konflikter och om att de snabbt kan eskalera, trots detta kommer kriser ironiskt nog ofta som en blixt från klar himmel. I ett försök att förstå detta dilemma har Mats Koraeus studerat hur organisationer har agerat när det har blivit en kris, och hur de har agerat när liknande händelser inte blev en kris.

Förstå problemet nyckeln till framgångsrik krishantering

Mats Koraeus har kunnat identifiera ett antal gemensamma nämnare för framgångsrik krishantering.

– Först och främst måste du förstå problemet. Om du inte kan det måste du veta vem som kan hjälpa dig med den kunskap du behöver för att förstå," säger Mats Koraeus.

– Sedan måste du, efter att ha identifierat dina begränsningar och behov, hitta ett sätt att åtgärda dessa luckor genom att bygga ett kunskapsnätverk. Att veta vem som vet vad och att ställa rätt frågor till rätt personer. Med högsta sannolikhet finns det någon där ute som faktiskt har behandlat exakta samma problem, fortsätter Mats Koraeus.

Minska risken för kris genom att visa handlingskraft

När utrikesdepartementet evakuerade svenska medborgare från det krigshärjade Libanon 2006 uppfattades evakueringen som framgångsrik, trots att den inte genomfördes på bästa möjliga sätt. Det berodde på att problemet definierades på ett sätt som framställde utrikesdepartementet som en aktiv aktör i situationen. Trots att den operativa delen egentligen hanterades tvivelaktigt var det en politisk framgång.

På samma sätt kunde FBI i USA definiera situationen när de förhandlade med den beväpnade sekten Montana Freeman. Genom att förändra den uppfattade tidspressen och därmed eliminera behovet av att akut lösa problemen kunde de undvika en fullskalig kris.

Våga ifrågasätta er själva och ställa svåra frågor

En avgörande faktor för att skapa en organisationskultur som bidrar till framgångsrik hantering av kriser är förmågan att ställa svåra frågor. Man måste kunnat ifrågasätta egna handlingar, tolerera tvivel och låta alternativa röster höras. Ju mer öppet en organisation kan acceptera osäkerhetens natur och ta till sig nya processer, färdigheter och nätverk för att hantera osäkerhet, desto mer sannolikt är det att en organisation kommer att kunna lära.

Vissa organisationer visar symtom på stress istället för öppenhet vid kriser. De sluter sig mot omvärlden och blir oemottagliga för extern påverkan. De återvänder till det som är välbekant och tryggt och har skygglappar för att dölja allt som inte passar in. Detta sker ofta i situationer där de bäst skulle tjäna på att vara så öppna och mottagliga som möjligt.

Att förstå organisationers beteende vid kriser

Med hjälp av en organisatorisk beteendemodell har Mats Koraeus jämfört två framgångshistorier och två katastrofala misslyckanden. Han jämförde hur FBI hanterade den 51 dagar långa belägring av Davidanerna i Waco 1993 med hur de hanterade den beväpnade sekten Montana Freeman. Belägringen av Davidanerna slutade med att fler än 80 personer dödades, medan förhandlingen med Montana Freeman knappt kunde anses vara en kris alls.

Han har också jämfört det svenska utrikesdepartementets hantering av tsunamikatastrofen 2004 och evakueringen från kriget i Libanon 2006. Tsunamikatastrofen drabbade många svenskar och hade en betydande inverkan på krishanteringssystemet, vilket ledde till dramatiska reformer. Att dessa två händelser inträffade nära varandra i tiden och hanterades av samma aktörer, gav en optimal möjlighet för jämförande forskning.

– Det finns mycket lite litteratur om framgångsrika krishanteringsfall eller så kallade icke-kriser, det vill säga kriser som undviks genom god förvaltning. Men dessa två jämförelsepar visar hur det skulle kunna se ut, säger Mats Koraeus.

Mats Koraeus lade fram sin avhandling vid institutionen för statsvetenskap, Institute for Management Research, Radboud University Nijmegen i Nederländerna.

Publikation

Stressing Knowledge: Organisational closed-ness and knowledge acquisition under pressure

Dela: