Sök
  • Start
  • Vilka egenskaper förenar de som stannar inom försvaret?
Bild Försvarsmakten

Österbergs studie ger underlag för förbättrad rekrytering inom Försvarsmakten. Bild: Försvarsmakten

Vilka egenskaper förenar de som stannar inom försvaret?

Vad är det som får soldater att stanna inom försvaret? Och vad krävs för att få fler att göra det? Är det någon skillnad mellan motiven hos yrkessoldater och värnpliktiga? De här frågorna har Johan Österberg, forskare i psykologi vid Ledarskapscentrum på Försvarshögskolan, undersökt i sin doktorsavhandling om förutsättningarna för Försvarsmakten att rekrytera och behålla soldater.

Det svenska värnpliktssystemet lades ner 2010, men återinfördes 2018 och är nu könsneutralt till skillnad från tidigare. Under tiden emellan dessa år utgjordes basen i det frivilliga försvaret av kontraktsanställda soldater.

Idag finns både ett värnpliktssystem och ett frivilligt system för rekrytering av soldater. Genom dessa system rekryteras gruppbefäl, soldater och sjömän av Försvarsmakten. Försvarsmakten konkurrerar idag dessutom med arbetsgivare på den civila marknaden, vilket är en relativt ny utmaning. Med värnplikten återinförd behöver Försvarsmakten nu fokusera på att rekrytera fler som har vad som krävs, det vill säga attrahera individer att genomgå grundläggande militär utbildning och sedan motivera de som slutför denna att vilja anställas inom Försvarsmakten. Men hur får man då fler att stanna?

I sin studie jämförde Österberg soldater från värnpliktssystemet som fanns innan 2010 med de kontraktsanställda soldaterna. För att få syn på vilka som var benägna att stanna tittade han specifikt på vilka som var intresserade av att göra utlandstjänst. Det visade sig då att motiven för att vilja stanna skiljde sig åt beroende på om man var yrkessoldat eller om man kommit in genom värnplikten.

Gemensamma egenskaper

Johan Österbergs avhandling visade att det var viktigt för yrkessoldater med meningsfulla arbetsuppgifter och att de fick känna att de presterade på jobbet.

– Det går mycket snack kring hur viktigt det är med bra lön, och självklart är det viktigt, men om man har tråkigt på jobbet är risken stor att man vill sluta. Det är svårt att peka på specifika arbetsuppgifter som känns meningsfulla för soldater i allmänhet. Vad som anses meningsfullt är förstås individuellt, men med nedskärningar på personal och materiel minskar möjligheterna att kunna öva på rätt sätt. Får man inte prestera utifrån vad man är kvalificerad att göra kan man tänka sig att tillvaron inte känns speciellt meningsfull, säger Österberg.

Österberg såg också att värnpliktiga soldater som var intresserade av internationell tjänstgöring hade vissa personliga egenskaper gemensamt. I jämförelse med de värnpliktiga som inte ville åka ut på internationell tjänstgöring uppgav de i större utsträckning att de var stresståliga, hade starkt psyke och hög så kallad psykologisk hardiness, ett slags mått på hur ens mentala styrka och prestation står sig under hög press. De uppgav även att de delade Försvarsmaktens värdegrund, som vilar på värderingar som öppenhet, resultat och ansvar.

Underlag för förbättrad rekrytering

Studien ger en möjlighet för Försvarsmakten att på ett tidigt stadium identifiera de värnpliktiga som med störst sannolikhet kan lockas av en fortsatt karriär inom Försvarsmakten. Den ger också underlag för att i högre utsträckning förstå hur man kan behålla yrkessoldaterna, som frivilligt sökt sig till Försvarsmakten, genom att matcha dem mot arbetsuppgifter som de upplever som meningsfulla.

– Genom att tillgodose personlig utveckling, gruppsammanhållning och att individer upplever att de har tillräcklig kompetens för att lösa sina uppgifter, kan Försvarsmakten bli mer attraktiv för värnpliktiga och bidra till att förbättra personalförsörjningen, menar Österberg.

Fakta

Specialistofficerare (specialistofficerare i reserven)
Specialistofficerare utbildas inom Försvarsmakten på någon av myndighetens egna skolor runt om i landet.

Officerare (officerare i reserven)
Officerare blir den som går officersprogrammet, som är en treårig akademisk högskoleutbildning vid Försvarshögskolan. Efter godkänd avslutad högskoleutbildning blir studenterna fänrikar och studenterna kan anställas som officerare med fänriksgrad av Försvarsmakten.

Vissa officerare (t.ex. flygförare, försvarsmeteorologer) och officerare i reserven utbildas inom Försvarsmakten.

Soldater, specialistofficerare och officerare måste alla genomgå grundläggande militär utbildning innan anställning eller officersutbildning.

Värnplikt förutsättning för Sverige

Återinförandet av värnplikt som dessutom även inkluderar kvinnor är enligt Österberg en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna rekrytera tillräckligt med soldater.

– Sveriges storlek, samhällsskick och utsatta geografiska läge gör att det inte är optimalt att personalförsörja Försvarsmakten med enbart frivilliga soldater. Johan Österbergs forskning pekar på att de värnpliktiga soldaterna kan utgöra en viktig bas för rekryteringen till officersyrket.

Avhandling

We want you as our new recruit: Prerequisites for recruitment to and retention in the Swedish Armed Forces

Österberg, Johan, Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences. Department of Social and Psychological Studies. ORCID iD: 0000-0003-4596-1174

Dela: