Sök
  • Start
  • Stipendium blev uppsats om krisberedskap på Kuba

Stipendium blev uppsats om krisberedskap på Kuba

Kuba är en av världens sista planekonomier. Hur påverkar det krisberedskapen vid naturkatastrofer? Statsvetarstudenten Carl-Johan Jacobsson vid Försvarshögskolan lockades av frågeställningen. Med ett Minor Field Studies-stipendium reste han till Kuba för en nio veckor lång fältstudie som blev hans C-uppsats.

– En avgörande händelse för Kuba var när ön drabbas av orkanen Flora 1963, som tar tusentals liv och leder till stora skador på infrastrukturen. Efter det bestämmer sig kubanska staten för att satsa på att bygga upp en robust struktur som kan klara naturkatastrofer. Idag märks det att det finns en struktur på plats. 2011 drar orkanen Matthew in över Kuba men bara ett fåtal kubaner dör, medan över 500 människor dör i Haiti, säger Carl-Johan.

Resiliens ett mått på återanpassning

Under sina nio veckor på Kuba applicerade Carl-Johan teorier från studierna i statsvetenskap och krisberedskap vid Försvarshögskolan för att beskriva hur det kubanska samhället organiserat sig vid yttre påfrestningar.

– Jag har tittat på hur återbyggnadsprocessen ser ut i kubanska samhällen efter naturkatastrofer. Genom att intervjua medborgare och kommunpolitiker har jag kunnat studera hur resiliens byggs med folkets engagemang i krishantering. Resiliens är möjligheten för ett samhälle att återanpassa sig efter en kris eller yttre påfrestning.

I sitt fältarbete konstaterar Carl-Johan att kubanska staten hade en mycket central roll i krishanteringen.

Krisberedskap med resurssvaga människor

– Krisberedskapen i Kuba finns på ett centraliserat plan, vilket skiljer sig från Sverige, och det beror mycket på Kubas lokala politiska kontext. Regeringen är centraliserad med ett omfattande mandat och tydliga roller. Exempelvis kan du som kubansk medborgare hamna i fängelse eller få böter om du inte följer militärens order om att evakuera inför en naturkatastrof.

I återbyggnadsprocessen försöker kubanska staten hjälpa lokalbefolkningen mer än staten gör i Sverige. Delvis beror det på att de kubanska medborgarna har mycket små egna resurser i form av pengar och liknande. I Sverige har vi en större beredskapsförmåga som individer med tillgång till pengar, material, privata försäkringar och bidragssystem. I Kuba finns inte det skyddet och därför planerar man också för att institutionerna ska lösa arbetet kring naturkatastrofer.

– I Sverige ligger ett stort ansvaret att vara förberedd för en kris på individen. Ett exempel på det tycker jag är MSB:s utskick till hushållen av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.

Carl-Johan i en bar på Kuba.

Författaren Ernest Hemingway spenderade många år på Kuba, och det finns flera barer med Hemingway-tema.

Kuba skiljer sig från Sverige på många sätt, vilket Carl-Johan tycker är en av de intressanta sakerna med att göra sin fältstudie utomlands.

Vardagen som student på Kuba

– Kubaner är väldigt varma, öppna och intresserade av dig som person. Familjens samhörighet spelar större roll här än den gör i Sverige tycker jag. Men det finns också en påtaglig fattigdom, det märks inte minst på hur lite folk har i lön, 200 SEK i månaden är en vanlig snittlön för en offentliganställd. Jag träffade bland annat flera kubanska läkare som körde taxi vid sidan om för att dryga ut sin lön. Även om Kuba är en planekonomi ser man kapitalismen i vardagen, det finns många svarta marknader där folk säljer saker på gatan.

Att bo på Kuba har också fått Carl-Johan att reflektera över de vardagliga bekvämligheter som finns i hemma.

– Det är stora skillnader mellan svensk och kubansk infrastruktur. Kuba har brist på moderna bekvämligheter som internet och vatten. Vi hade ständiga elavbrott och det var brist på mat i affärerna.

Trots stora skillnader mellan Kuba och Sverige tycker Carl-Johan att tiden där varit värdefull.

– Det var roligt att träffa vanliga kubaner på dagarna och sen få dansa salsa och träna min spanska på kvällarna. Jag rekommenderar andra studenter att åka utomlands på MFS-stipendium, det berikar dig som människa på många sätt. Även om vardagen innehåller utmaningar ibland så tycker jag att lära sig mer om hur andra har det överväger.

Carl-Johan reste till Kuba på ett stipendium från sidaprogrammet Minor Field Studies.

Carl-Johan dyker

Carl-Johan dyker i Grisbukten, Kuba.