Försvarshögskolans studier om salafism och salafistisk jihadism

Salafism och salafistisk-jihadism är ett förhållandevis nytt forskningsområde och det finns ganska lite studier om de salafist-jihadistiska miljöerna i en svensk kontext. Framförallt är det forskning om kopplingar mellan salafism och salafistisk-jihadism som saknas. Vid Försvarshögskolans centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier har man på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kartlagt den salafistiska jihadistmiljön i Sverige och dess påverkansmetoder. Rapporten Mellan salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället publicerades i juni 2018.

Kartläggningen visar på starka sociala relationer mellan olika centrala salafistiska aktörer i Sverige som förenar salafist-jihadistiska miljöer med salafistiska aktörer. Exempelvis uppträder salafistiska predikanter både enskilt och tillsammans i samma moskéer och föreningar, ibland är det gemensamma föreläsningsturnéer som arrangeras. Intressant är att de kringresande salafistiska predikanterna som studien fokuserar på förefaller vara samarbetsbenägna snarare än rivaliserande. De verkar dela upp sitt da’wa (missionerande) i olika geografiska områden.

– Vi ser att de salafist-jihadistiska miljöerna utvecklas i det dolda på flera platser i svenska städer. Vår studie ger en unik översikt över hur dessa miljöer ser ut och hur de har utvecklats över tid. Samtidigt växer dig salafismen starkare i vissa svenska utanförskapsområden som exempelvis i nordöstra Göteborg. Salafistisk påverkan i dessa områden riktar sig främst till andra muslimer, särskilt kvinnor och ungdomar. Vi bedömer att det är salafistisk propaganda som har bidragit till att flera svenskar rest till Syrien för att ansluta sig till jihadistiska rörelser, säger Magnus Ranstorp.

Salafism och salafism-jihadism i svenska städer

I arbetet ville man ta reda på hur lokala myndighetsföreträdare, i svenska städer som Halmstad, Stockholm, Göteborg, Borås och Västerås, upplever salafistisk och salafist-jihadistisk påverkan. Man började med att studera de riktigt hårdföra våldsbejakande miljöerna och därefter deras sociala kontakter. Ett 70-tal intervjuer med myndighetsföreträdare från polis, socialtjänst och kommun men också med företrädare från civilsamhället och journalister har genomförts i studien. Myndighetsprotokoll och salafistisk närvaro i sociala medier hör också till rapportens källor.

– Vissa salafistiska grupperingar använder sociala medier, föreläsningar med predikanter och samarbeten med organisationer utomlands för att sprida sina budskap. Många av de vi talat med i studien har uttryckt oro för koranskolor med wahhabistisk inriktning och antidemokratiska normer, bland annat i Göteborg, säger Magnus Ranstorp.

Även om många salafistiska predikanter ägnar en hel del tid åt okontroversiella ämnen så återkommer nedsättande budskap om bland annat kvinnor, homosexuella, judar, icke-troende och att inte integreras i det svenska samhället, visar rapporten. Den här typen av informationspåverkan kan aktivt bidra till främjande av intolerans, diskriminering och hatbudskap mot andra grupper, framförallt mot judar och shiamuslimer. Ett undantag är Järva-salafisterna som är betydligt mindre konfrontativa gentemot det svenska samhället samt med hänvisning till religiösa texter tydligt predikar ett avståndstagande från våldshandlingar.

Antidemokratisk påverkan via sociala medier

– Salafistiska missionärer är väldigt aktiva på sociala medier. Utländska myndighetsrapporter och forskning visar att den salafistiska ideologin kan utgöra en grogrund för salafistisk jihadism. I grund och botten finns det inom salafismen en antidemokratisk hållning, eftersom att följa Gud och Guds lagar är det enda tillåtna. Därför är det viktigt att analysera vilka salafistiska budskap och påverkansmetoder som dominerar i Sverige, för att kunna motverka antidemokratisk påverkan, säger Magnus Ranstorp.

Det finns stora kunskapsluckor inom ämnet och Försvarshögskolans studie syftar till att bredda förståelsen för budskap och påverkansmetoder inom de här miljöerna. Samtidigt som Magnus Ranstorp efterlyser fler tvärvetenskapliga satsningar inom området som exempelvis:

• salafism i samhället, dess påverkan och vikten av att skilja på islam som trosutövning, islamism som politisk ideologi och salafism i olika former
• utländsk finansiering av svenska koranskolor, moskéer och religiösa föreningar
• koranskolornas roll och huruvida antidemokratiska normer och värderingar lärs ut och påverkar barn och ungdomar
• religiös informationspåverkans inflytande på hederskultur.

Begreppen salafism och salafistisk jihadism

Salafism är en bokstavstrogen trosinriktning inom sunnitisk islam som vill gå tillbaka till den muslimska religionen så som de uppfattar att den levdes och lärdes ut av de tre första generationerna av muslimer efter profeten Muhammed. Salafister motsätter sig alla förändringar, avvikelser eller förnyelser i religionstolkning och förkastar de fyra rättskolorna inom sunnitisk islam. Salafism är starkt gränssättande mellan muslimer och icke-muslimer, mellan rena och orena muslimer, mellan män och kvinnor, mellan halal (tillåtet) och haram (förbjudet), mellan Islam och Väst. Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister.

Militanta aktivister inom salafismen benämns salafistiska jihadister. Terrororganisationen Islamiska Staten (IS) består av salafistiska jihadister

Salafism och den salafistiska jihadismen har utvecklats under en längre period i Sverige. Några uppmärksammade händelser från den svenska salafist-jihadistiska miljön är det omfattande resandet till jihadistiska grupper i Mellanöstern, samt terrorattentaten på Drottninggatan i Stockholm 2010 och 2017. Utöver det som hittills varit synligt för allmänheten har mycket annat hänt i dessa miljöer. Säkerhetspolisen har beskrivit att Sveriges våldsbejakande islamistiska miljöer har tiodubblats på mindre ett decennium. Denna ökning speglar de framväxande radikala grupperingar som rapporten beskriver.

Publikation:

Mellan salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället