”Information är säkerhetspolitikens kärna”

Att information också är ett maktmedel är något som blivit allt tydligare i takt med att sociala medier och digitala kanaler gjort nyhetsflödet både snabbare och mer lättillgängligt. Charlotte Wagnsson forskar om informationspåverkan och hur olika aktörer och stater använder information som säkerhetspolitisk strategi.

– Det spelar väldigt stor roll vilken information som når människor. Den kan skapa osäkerheter och i värsta fall leda till krig och väpnade konflikter, eller underlätta invasioner, som vid den ryska annekteringen av Krim, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Institutionen för statsvetenskap och juridik, Försvarshögskolan.

Informationspåverkan har existerat i alla tider, men har nu blivit något av säkerhetspolitikens kärna i dagens snabba medielandskap, menar hon.

– Många länder använder information som en del av sin säkerhetspolitik. Därför är det viktigt att vi försöker förstå hur det går till och hur människor påverkas.

Charlotte Wagnsson tittar mer specifikt på hur narrativ, det vill säga medvetet konstruerade berättelser, används strategiskt för att få människor att reagera på ett visst sätt.

– Det här är ett projekt som vi jobbat med de senaste två åren, och som kommer att pågå några år framöver. Hittills har vi undersökt ryskt påverkansarbete. Nästa steg blir en mottagarstudie där jag ska titta på hur människor reagerar på informationspåverkan.

Ett annat aktuellt projekt är en studie om hur berättelsen om Sverige under Corona-pandemin använts som modell eller avskräckande exempel av andra stater.

– Om Sverige skildras som en dystopi eller utopi under den här perioden är ju också en form av informationspåverkan.

Internationell säkerhetspolitik med europeiskt fokus

Charlotte Wagnssons intresse för säkerhetspolitik väcktes när hon började studera bland annat mellanösternkunskap, Östeuropakunskap, filosofi och ryska på 1990-talet.

– Det här var ju vid kalla krigets slut, och mina studier handlade mycket om att försöka förstå världen i det här nya sammanhanget. Jag fastnade för statsvetenskapen, och min forskning har hela tiden kretsat kring internationell säkerhetspolitik med fokus på Europa.

I början av sin karriär studerade hon framför allt rysk säkerhetspolitik efter Sovjetunionens fall och hur landet försökte hitta sin nya roll i förhållande till andra stormakter.

– Jag har också forskat om olika stormakters syn på vad säkerhetspolitik är och hur den ska bedrivas, och försökt se var skiljelinjerna går och var det finns samsyn.

Du har varit verksam vid Försvarshögskolan sedan år 2000 och blev professor 2013. Vad krävs för att bli en bra forskare?

– Att man är seriös, ärlig och inte tar några genvägar eller driver egna agendor. En bra arbetsmiljö och kollegor som också är ärliga i sitt uppsåt är också viktigt. Sedan krävs det också tålamod och hårt arbete, och för min del väldigt mycket kaffe och ostmackor.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor i statsvetenskap

Aktuell med: Tre vetenskapliga artiklar: Gendered Views in a Feminist State: Swedish Opinions on Crime, Terrorism and National Security i tidskriften Gender and Society

What is at stake in the information sphere? Anxieties about malign information influence among ordinary Swedes i tidskriften European Security:

Destruct, direct and suppress: Sputnik narratives on the Nordic countries i tidskriften Journal of International Communication

När jag är ledig: Engagerar mig för döttrarnas basket och fotboll och tränar själv.

Senast lästa bok: En gentleman i Moskva av Amor Towles.

Dold talang: Marklyft.

Jag diskuterar gärna: Idrott och träning.

Min drivkraft som forskare: Att komma på nya vinklar på problem och få oväntade empiriska forskningsresultat.