Sök

Sök
  • Start
  • Praktik på svenska ambassaden i Rwanda
Ellinore Eriksson

Praktik på svenska ambassaden i Rwanda

Alla vägar bär till Afrika – och det är Ellinore Eriksson själv som sett till att det är så. Efter sin pol. kand. sökte hon Försvarshögskolans masterprogram Politik, säkerhet och krig med en dröm om att arbeta internationellt, och helst av allt i Afrika. Nu gör hon masterprogrammets avslutande praktiktermin på Sveriges ambassad i Kigali i Rwanda – och efter det väntar en projektanställning inom FNs anti-korruptionsprogram UNODC i Senegal.

Det hörs fågelkvitter i bakgrunden när vi når Ellinore Eriksson över telefonen. Hon sitter ute på sin terrass och tittar ut över bostadskvarteret i Kigali. Ambassadpersonalen har ledigt idag, eftersom Rwanda firar Eid. När Ellinore Eriksson berättar om sin väg till den plats där hon befinner sig idag, så har sällan något känts så självklart. Hon började studera först efter en omväg via en musiksatsning och ett volontärarbete i Kenya, och det var just i Kenya fascinationen för Afrika som kontinent väcktes. Samtidigt drevs hon av ett intresse för säkerhet, konflikt och internationella relationer.

– Mitt intresse för Afrika grundar sig dels på en vilja att förstå kontinentens komplexa och stundtals mörka historia med slavhandel och kolonialism, som präglar samhällen än idag. Den här förståelsen är grundläggande för att förstå konfliktdynamiken. På ett personligt plan uppskattar jag det annorlunda tempot och att få insupa nya kulturer och traditioner.

Hon beskriver att det stora intresset också fört med sig ett uppvaknande där hon ifrågasatt sin egen världsbild och synat sina privilegier.

– För mig som vuxit upp i Sverige, med fredliga relationer, har det alltid funnits en fascination för det oförståeliga som ett krig är och innebär. Allra mest fångas jag av inbördeskrig. Hur kan man som land gå vidare efter det? Vad sker med människorna i och efter en konflikt, och vad sker med samhället?

Drömpraktiken dök upp

Masterprogrammet Politik, säkerhet och krig blev en naturlig fortsättning efter hennes pol. kand. från Stockholms universitet. När hon skrev sin examensuppsats om konfliktrelaterat sexuellt våld kom hon i kontakt med både forskning och forskare från Försvarshögskolan, och sammanvägt med positiva omdömen från bekanta var valet enkelt. Hon sökte till den statsvetenskapliga inriktningen, eftersom det samhällsstrukturella perspektivet lockade mest.

När praktikterminen närmade sig konkretiserades hennes målbild och dröm om att arbeta internationellt i en önskan att praktisera på en ambassad och lära sig mer om utrikesförvaltning. Annonserna dök upp, men utlandspraktikerna gällde bara Europa och på FN i New York.

– Jag var besviken, eftersom jag så gärna ville till Afrika. Och så plötsligt kom det både en position i Pretoria och en i Kigali. Jag sökte platsen på svenska ambassaden i Rwanda, fick den, och det kändes så oerhört rätt. Covid höll på att äventyra det hela, men Rwanda har åttioprocentig vaccinationstäckning, så ambassaden fick grönt ljus att ta emot en praktikant.

”Kigali känns tryggare än Paris”

Vilken praktikplats kunde passa bättre för den med intresse för hur man får ett samhälle att fungera efter ett inbördeskrig? Rwandas fall är extremt. Under det omfattande folkmord som ägde rum 1994 mördades närmare en miljon människor och över två miljoner flydde landet. Ellinore beskriver däremot dagens Rwanda som ett tryggt, välordnat och stabilt samhälle.

– Historien gör det lätt att bara förknippa Rwanda med ond bråd död, men idag är det något annat. Landet har system för allt och är väldigt välordnat. Här i Kigali har jag 30 minuters promenad till svenska ambassaden och känner mig alltid trygg, även på kvällarna. Jag har bott i Paris, och faktum är att jag känner mig betydligt tryggare här. Det är rent, mycket grönska och enkelt att leva här, en småstadskänsla trots att Kigali är en miljonstad.

”Singapore of Africa”

Hon beskriver Rwanda som ett ”locket-på-land” där man offentligt inte pratar så mycket om det som hänt och där folket uttrycker en stor tacksamhet mot regeringen, som byggt upp landet till att bli ett välmående ”Singapore of Africa” genom satsningar på bland annat internet och kommunikationsteknik. Fortfarande lever dock en stor del av befolkningen i fattigdom och de flesta livnär sig på jordbruk.

– Om man tänker på vad de kommer ifrån, så har de tagit sig extremt långt. Människor är lugna och drar sig för konflikt. De vill gå ”från aid to trade” och det märker vi på svenska ambassaden.

Sverige har varit på plats sedan slutet av 90-talet och utvecklats från ett renodlat biståndskontor till ambassad för att betona att länderna är två jämbördiga parter som samarbetar via handel och relationer. Svenska företag har ett stort intresse att etablera samarbeten och en rwandisk delegation ska till Sverige inom kort.

– Rwanda är väldigt intresserade av Sveriges klimatarbete och ska titta närmre på vår avfallshantering och vår användning av exempelvis biogasbussar. Om man rest i andra delar av Afrika kan man konstatera att det är extremt rent här, och det är påtagligt att det här är frågor de är intresserade av.

Praktikplatsen något helt annat än skolbänken

Ellinore Eriksson befinner sig mitt i sitt stora intresseområde kring hur ett samhälle påverkas och kan gå vidare efter ett inbördeskrig. Den här praktikterminen får hon också sin första erfarenhet av ett arbete inom offentlig förvaltning bland ambassadens drygt 20 medarbetare.

– Eftersom UD har en hierarkisk organisation hade jag på något sätt förväntat mig att ambassaden skulle ha en prägel av prestige och positioner. Jag hade helt fel, för i stället kom jag till en platt organisation med varm och öppen stämning. Jag blir väldigt väl omhändertagen, blir tagen på allvar, får mycket ansvar och styr delvis arbetet själv.

Ellinore Eriksson arbetar med den politiska sektionen, och utifrån sin bakgrund på masterprogrammet har hon som sin uppgift att bevaka relationerna, den regionala dynamiken och säkerhetsläget i regionen, och hålla ambassaden uppdaterad kring läget genom interna lägesrapporter. Omvärldsbevakning, helt enkelt, genom att suga in alla källor som finns, sammanfatta läget, och ge en korrekt och välavvägd bild.

– Vi bevakar också konfliktsituationen i landet på mikronivå – alltså vad det pratas om mellan människor utifrån den historia landet har. Vi måste hela tiden bevaka konfliktdynamiker och bedöma om det är lugnt, eller på väg att blossa upp. Det händer mycket hela tiden. Det här är inte ett land där saker står still.

En svensk agenda ska drivas, men med respekt för den nationella kulturen. I det dagliga arbetet är hon ett stöd till den politiska rapportören, vilket också innefattar att arbeta med handelsfrämjande och att planera för delegationer från Sverige som är på plats för att starta upp sin business i Rwanda. I början av praktiken deltog Ellinore Eriksson även vid ett besök av biståndsminister Matilda Ernkrans.

– Då handlade det om allt från att sätta ihop program med viktiga stakeholders i Rwanda till praktiska saker, som att ha koll på säkerhetsläget och följa med Säpovakter till de olika platser som ministern skulle besöka.

Mersmak och diplomatdrömmar

Under säkerhetsstudier tittar man ofta på de stora länderna, stormakter. Hit hör knappast Rwanda, med sina runt 13 miljoner invånare, men storleken hänger inte ihop med möjligheten att fånga och fascinera. Praktikplatsen har stärkt drömmarna om fortsatt internationellt arbete, och lyft diplomatrollen som ett särskilt mål.

– Det här är ett av världens minsta länder och det är absolut fascinerande att få gräva sig in i vad som händer här och få lära känna ett land med så komplex historia på djupet. Arbetet är fantastiskt och har gett mersmak. Det är svårt att få anställning på ambassad, du måste oftast ha gått diplomatprogrammet, men nu har jag ett mål att jobba mot.

Efter examen: Uppdrag för FN i Senegal

Det är redan klart att Ellinore Eriksson blir kvar i Afrika – i alla fall det närmsta året efter praktiken i Rwanda – för då bär det av till Senegals huvudstad Dakar på kontinentens yttersta västkust, och till UNODC, United Nations Office on Drugs and Crime.

– Till min stora lycka har Sida målsättningen att få in fler svenskar i FN-systemet. Min titel ”associate officer” är den lägsta ingångspositionen i UNODC, och jag kommer arbeta med anti-korruptionsprogrammen som de driver i hela Västafrika. Arbetet handlar om att förebygga och bekämpa korruption, stärka rättssystem och demokratiska institutioner för att motverka en utveckling där demokrati ses som ett sämre alternativ. Det är otroligt spännande men komplext med tanke på vad som händer i bland annat Sahelregionen i länder som Mali och Burkina Faso.

Och kanske blir hon kvar i Afrika längre än det kommande året. Drömjobbet i framtiden är ju faktiskt en diplomatposition i Afrika, även om hon är försiktig med att låsa sig vid bestämda planer.

– Jag vet hur livet tar sina svängar, och hur små val både kan leda vidare längs den inslagna vägen och öppna helt nya dörrar. Tack vare min praktiktermin har jag blivit säker på att jag har något att komma med.

Masterprogrammet Politik, säkerhet och krig

Ellinore om masterprogrammet

Varför valde du masterprogrammet Politik, säkerhet och krig vid Försvarshögskolan?

– Det var en naturlig fortsättning efter min pol. kand. från Stockholms universitet. När jag skrev min examensuppsats om konfliktrelaterat sexuellt våld kom jag i kontakt med både forskning och forskare från Försvarshögskolan, och sammanvägt med positiva omdömen från bekanta var valet enkelt. Jag valde till den statsvetenskapliga inriktningen, eftersom det samhällsstrukturella perspektivet lockade mest.

Hur gjorde du för att skräddarsy masterprogrammet mot drömmen om att arbeta internationellt?

– Masterprogrammet öppnar upp ett helt fält, och ger samtidigt möjlighet att rikta in sig, med valbara kurser, uppsats och praktik. Eftersom jag alltid har drömt om att arbeta internationellt, så valde jag en utbytestermin på Sciences Po i Paris när vi hade valbara kurser, och läste kurser från deras masterprogram International security. Deras approach är mer hands-on och praktisk. I stället för akademisk uppsats arbetade vi med scenarion och att skriva policyförslag, och det var ett bra komplement. Här träffade jag många andra som skulle ut i världen. Det stärkte mig och jag kände att min dröm faktisk är möjlig.

– Sen har jag försökt bädda för min dröm på andra sätt också. På grund av coronapandemin bedrevs tyvärr en stor del av masterprogrammet som distansundervisning, så jag vände det till något positivt och pluggade från Frankrike. Jag tänker att flytande franska kommer kunna underlätta min dröm om en internationell karriär.

Vad är det viktigaste du tar med dig från masterprogrammet?

– Insikterna och specialiseringen på alla olika perspektiv på konflikt och säkerhet, som man får ta del av. Dels är det så extremt kompetenta föreläsare och forskare, dels är det hög kompetens även hos klasskamraterna. De som sökt sig hit är skarpa. Vi har samma grundläggande intresse, men det blir extra intressant när våra specialintressen möts. Jag är inne på UD-spåret och Afrika, några är intresserade av Europas säkerhetssituation, några inriktade på Asien och Kina, några har militär bakgrund och kan krigsstrategi eller försvarsteknik. Jag tror och hoppas att vi stöter på varandra längre fram i yrkeslivet.

Vad skrev du din masteruppsats om?

– Jag gjorde en kvantitativ studie som undersökte huruvida ett inbördeskrig med en tydlig och ensidig vinnare leder till mer eller mindre politiskt förtryck efter konfliktens slut. Jag blev nämligen konfunderad över att det fanns forskning som visade att en ensidig vinnare – som den militära eller rebellsidan – leder till ett mer fredligt samhälle. En grundtanke kan annars vara att större samförstånd leder till en fredligare samvaro. När jag undersökte frågan kvantitativt fann jag att det ofta är mindre komplexa konflikter med färre aktörer som avslutas med en ensidig vinst – och således ofta har en enklare väg till ett fredligt samhälle. Så hypotesen om att konflikter som tar slut genom överenskommelser såsom ett fredsavtal skulle leda till mindre politiskt förtryck efter en konflikt tagit slut stämde alltså inte.

Dela:
Publicerad 2022-05-12 Uppdaterad 2022-05-12