Ny avhandling om varför väpnade grupper väljer att begränsa sin våldsanvändning

Varför använder vissa väpnade grupper personminor i stor omfattning medan andra helt avstår från dem? I sin doktorsavhandling undersöker Henrique Garbino varför väpnade aktörer ibland väljer att begränsa sin våldsanvändning.

Henrique Garbinos forskning visar att väpnade gruppers återhållsamhet i krig handlar om mer än att bara använda mindre våld.

– Även mycket aggressiva aktörer begränsar ofta sitt våld på olika sätt. De kan undvika vissa typer av vapen, rikta sina attacker mot vissa mål i stället för andra eller vidta åtgärder för att minska oavsiktliga skador, säger Henrique Garbino.

I sin avhandling analyserar han hur och varför väpnade grupper använder, undviker eller begränsar användningen av personminor. Genom fallstudier från Filippinerna och Colombia visar Henrique Garbino att flera faktorer tillsammans påverkar väpnade gruppers återhållsamhet. Det handlar bland annat om stöd från civilbefolkningen, lokalt samhällsengagemang, behovet av legitimitet, gruppens identitet, taktiska överväganden och praktiska begränsningar.

Återhållsamhet och våld kan förekomma samtidigt

Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att återhållsamhet och våld inte är motsatser. I Colombia använde till exempel gerillagrupper fler personminor i områden där de hade starkare stöd från civilbefolkningen. Samtidigt påverkade välorganiserade lokalsamhällen hur minorna placerades, vilket ledde till att de lades längre bort från civila och civil infrastruktur.

– Återhållsamhet innebär inte nödvändigtvis mindre våld. Ibland påverkar den snarare hur våldet utövas, säger Henrique Garbino.

Forskningen visar också att återhållsamhet med tiden kan bli en integrerad del av en organisation. Det som från början är ett strategiskt beslut, ett juridiskt åtagande eller en moralisk princip kan så småningom bli en del av doktriner, utbildning och dagliga rutiner.

– Efter en viss tid uppfattar aktörerna kanske inte längre återhållsamhet som ett aktivt val. Det blir en naturlig del av hur de bedriver sin strid, säger han.

Att förstå vad som motiverar väpnade grupper

Resultaten har framför allt praktisk betydelse för humanitära organisationer och andra aktörer som arbetar med att skydda civila i konfliktområden.

Enligt Henrique Garbino bör insatser för att minska skador anpassas till vad som motiverar olika väpnade grupper. Juridiska och humanitära argument kan vara effektiva i vissa fall, medan andra grupper påverkas mer av frågor som legitimitet, lokalt stöd, operativ effektivitet eller risker för de egna styrkorna.

– Om vi vill att väpnade aktörer ska visa återhållsamhet måste vi förstå vilka argument som faktiskt är viktiga för dem, säger han.

Avhandlingen lyfter också lokalsamhällenas betydelse. I både Filippinerna och Colombia fanns ett samband mellan starkare lokalt engagemang och mer återhållsam användning av personminor.

– Skydd av civila handlar inte bara om att påverka väpnade grupper utifrån. Det handlar också om att stärka lokalsamhällens förmåga att förhandla, göra motstånd och skydda sig själva, säger han.