Sök
  • Start
  • Vanliga svenskars uppfattningar om informationspåverkan
Photo by Thought Catalog on Unsplash

Vanliga svenskars uppfattningar om informationspåverkan

Vad vet vanliga svenskar om informationspåverkan? Vad oroar de sig för, och oroar de sig överhuvudtaget? Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, har i en forskningsstudie undersökt drygt 2000 vanliga svenskars uppfattningar och oro kopplat till informationspåverkan.

Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016 är ett av de mest kända exemplen på hur en stat eller organisation påverkar ett annat land via dess befolkning med internet och sociala medier som redskap.

Den här sortens informationspåverkan har väckt ett starkt intresse hos forskare inom såväl media- och kommunikationsstudier som inom säkerhetsstudier, vilket har lett till ett stort antal försök att definiera problemet. Enligt Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, har man trots detta inte kommit fram till ett gemensamt begrepp som på ett bra sätt fångar alla dimensioner av fenomenet:

— Om man säger desinformation handlar det bara om falsk information, men då missar man information som är alltför kraftigt vinklad och på det viset negativ eller orimlig. Om man pratar om propaganda tänker man på kalla krigets typ av propaganda och hur den utövades. Det är inte på det viset det sker idag. Pratar man om sharp power, som är ett nytt begrepp, så handlar det bara om hot mot demokratin.

Fokus på mottagarna ger nya perspektiv

I den vetenskapliga artiklen What is at stake in the information sphere? Anxieties about malign information influence among ordinary Swedes tar Wagnsson ett nytt grepp för att skapa en bättre förståelse för problemet, genom att skifta fokus från själva kommunikationen till mottagarnas uppfattning av den.

— Tidigare forskning har framförallt studerat kommunikationens innehåll och budskap, alltså det man försöker luras kring eller slå i folk. Då menar jag att ett annat sätt att komma åt problemet är att fråga människor vad de oroar sig för. Genom att studera hotuppfattningar kan man få en bättre bild av själva hotet och vilka effekter det kan ha.

För att få en bild av vanliga svenskars uppfattningar arrangerade Wagnsson 12 fokusgrupper med totalt 97 deltagare, där de först fick reflektera fritt kring informationspåverkan och därefter fick svara på öppna frågor kopplade till temat. Fokusgrupperna följdes upp av en enkät som besvarades av ett representativt urval om 2046 personer. I enkäten ställdes frågor kring kunskap om och oro för informationspåverkan, men även frågor om medievanor och kunskaper i källkritik.

Oro för samhällets sammanhållning, demokrati och nationell säkerhet

Svaren visade att det finns en utbredd oro. Nästan tre fjärdedelar oroade sig för att informationspåverkan kan polarisera befolkningen och på så sätt slita sönder sammanhållningen i samhället. Drygt två tredjedelar oroade sig också för att informationspåverkan kan försvaga Sveriges demokrati. Ungefär varannan ansåg att det kan hota Sveriges säkerhet. Det fanns också en utbredd uppfattning om att informationspåverkan kan splittra EU.

— Jag tyckte nog att det var en förvånansvärt hög grad av oro, dels för polarisering men också förvånansvärt mycket oro i allmänhet. Och den diffusa oron är rätt intressant. Det är många som är oroade, och trots att flera pekar på Ryssland är det många som känner sig osäkra på varifrån hotet kommer. De är oroade och tror att det finns ett problem, men de vet inte exakt hur eller varför det är ett problem. Det kan i sig sprida en misstänksamhet i samhället och kring information i allmänhet, vilket till exempel kan leda till att man även slutar lita på på etablerade medier.

Kommande forskning

Wagnsson kommer använda materialet från fokusgrupperna och enkäterna även i kommande studier. Till exempel för att se om unga eller gamla är mest mottagliga för informationspåverkan. Forskningen ryms inom ett mångårigt MSB-finansierat forskningsprojekt i vilket flera forskare från Försvarshögskolan ingår.

— Framöver ska vi framföralltstudera effekter, vad informationspåverkan faktiskt kan orsaka. Det finns fortfarande ett forskningsbehov och frågor kring faktisk påverkan, i olika nationella kontexter och hos olika grupper med olika förmågor och uppfattningar, avslutar Charlotte Wagnsson.

Dela: