Påverkanslabbet ska stärka motståndskraften mot informationspåverkan

Hur kan vi bli bättre på att känna igen och stå emot vilseledande information? Den nya webbplatsen Påverkanslabbet gör forskning om informationspåverkan tillgänglig för en bredare publik. Bakom satsningen står forskare vid Försvarshögskolan.

Informationspåverkan från främmande makter kan användas för att vilseleda, skapa splittring och minska tilliten till samhällets institutioner. Samtidigt är det inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett försök till påverkan – eller vilka metoder som faktiskt gör oss mer motståndskraftiga.

Den nya webbplatsen Påverkanslabbet – kunskap ger motståndskraft samlar och förklarar forskning inom området. Webbplatsen är en del av forskningsprojektet Påverkanslabbet vid Försvarshögskolan, som leds av Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap.

– Vi vill göra forskningen om informationspåverkan begriplig och användbar även utanför akademin. Ju mer vi förstår om hur vilseledande budskap fungerar och varför de får genomslag, desto bättre förutsättningar har vi att stå emot dem, säger Charlotte Wagnsson.

Forskning som ska nå fler

Påverkanslabbet är ett pilotprojekt som ska stärka samhällets motståndskraft mot skadlig informationspåverkan. Forskarna studerar bland annat hur vilseledande narrativ är uppbyggda, vilka människor och grupper som är mer sårbara för dem och vilka motåtgärder som fungerar.

Webbplatsen är en central del av projektet. Här ska forskningsbaserad kunskap presenteras i tillgängliga format, bland annat genom texter och filmer. Ambitionen är att forskningen ska komma till praktisk användning och nå fler än forskare och experter.

– Forskningen kan ge oss verktyg för att bättre bedöma den information vi möter varje dag. Med Påverkanslabbet vill vi minska avståndet mellan forskningen och människor som faktiskt möter de här budskapen i sina flöden, säger Aino Lilja Pettersson, postdoktor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, som också ingår i projektet.

Ska också användas för forskning

Webbplatsen är inte bara till för att sprida kunskap. Den ska också kunna användas som en testmiljö där forskarna undersöker vilka metoder som är mest effektiva för att stärka människors motståndskraft mot informationspåverkan.

Tidigare forskning vid Försvarshögskolan visar att utbildning om desinformation och källkritik kan göra människor bättre på att identifiera falsk information. Samtidigt behöver motåtgärder utformas med omsorg. Ett alltför starkt fokus på desinformation kan exempelvis leda till att människor blir skeptiska även till tillförlitliga medier.

– Målet är inte att människor ska bli misstänksamma mot all information. Tvärtom behöver vi hitta sätt att stärka den kritiska förmågan utan att samtidigt undergräva tilliten till trovärdiga källor. Där kan Påverkanslabbet hjälpa oss att undersöka vad som faktiskt fungerar, säger Aino Lilja Pettersson.

Kunskap som stärker demokratin

Projektet tar sin utgångspunkt i att en fungerande demokrati är beroende av att människor kan orientera sig i informationsmiljön och fatta beslut på ett tillförlitligt kunskapsunderlag.

Genom Påverkanslabbet vill forskarna både öka kunskapen om hoten och utveckla metoder för att möta dem.

– Informationspåverkan handlar ytterst om demokrati och säkerhet. Att stärka människors förmåga att känna igen försök till manipulation är därför en viktig del i att bygga ett mer motståndskraftigt samhälle, säger Charlotte Wagnsson.