Sök
  • Start
  • Hugo Raab-priset 2021 till Mariam Bjarnesen och Linus Hagström
Porträtt av Linus Hagström och Mariam Bjarnesen.

Professor Linus Hagström och universitetslektor Mariam Bjarnesen är årets Hugo Raab-pristagare.

Hugo Raab-priset 2021 till Mariam Bjarnesen och Linus Hagström

Mariam Bjarnesen, universitetslektor i krigsvetenskap, och Linus Hagström, professor i statsvetenskap, har utsetts till 2021 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.

Mariam Bjarnesen får priset för sin bok Repurposed Rebels: Postwar Rebel Networks in Liberia som publicerades i september 2020 vid University of Georgia Press. Bokens övergripande tema är inomstatliga konflikter och krigets påverkan på individen. Den tar avstamp i tiden efter det 14 år långa inbördeskriget i Liberia som officiellt avslutades 2003, och undersöker hur före detta rebellsoldater använder sina nätverk för att hitta nya roller i samhället efter konflikten.

Prismotivering:

Mariam Bjarnesens bok är trogen ämnesområdets traditioner och ger en djupgående förståelse av ett specifikt fall. Forskningsbidragen är huvudsakligen empiriska och praktiska med anknytning till det område som fallstudien handlar om.

När det gäller det vetenskapliga hantverket visar boken att Bjarnesen har en utmärkt förståelse för sammanhanget och argumenten kring rebeller och DDR, både teoretiskt och empiriskt.

– Det är en sådan oerhört stor ära att få vara en av årets pristagare av Försvarshögskolans Hugo Raab-pris. Bara det att bli nominerad av mina kollegor, men också det fina omdömet jag fått av den externa juryn berör såklart. Boken, som baseras på intervjumaterial från fältforskning i Liberia i perioder mellan 2009 och 2013, betyder mycket för mig. Vissa av de intervjuade individerna hade jag privilegiet att följa under många år. Att de gav mig det förtroendet hoppas jag att jag med boken har kunnat förvalta, säger Mariam Bjarnesen, och fortsätter:

– Jag tror personligen att ett av bokens viktigaste bidrag är att vi genom dessa individers erfarenheter, upplevelser och utmaningar i att finna en ny roll i samhället, kan närma oss en mer nyanserad bild av vad det innebär att vara före detta rebellsoldat i ett marginaliserat postkonfliktsamhälle. Boken utmanar också tron på att de ofta internationellt drivna och finansierade processerna för återintegrering alltid är nyckeln till stabila samhällen efter krig. Boken är ett försök att förstå den dynamik som gör att före detta rebeller kan komma att hålla ihop efter kriget, samt vilka risker det kan utgöra, men också att utmana dominerande idéer om dessa individer som enbart ett hot mot hållbar fred.

Fyra vetenskapliga artiklar

Linus Hagström får priset för fyra vetenskapliga artiklar som på olika vis utforskar hur och med vilka säkerhetspolitiska konsekvenser statsledare och befolkningar sprider berättelser om sig själva och andra:

  • Great Power Narcissism and Ontological (In) Security: The Narrative Mediation of Greatness and Weakness in International Politics, International Studies Quarterly, Volume 65, Issue 2, June 2021
  • Traversing the Soft/Hard Power Binary: The Case of the Sino-Japanese Territorial Dispute (with Chengxin Pan), Review of International Studies, Volume 46, Issue 1, January 2020
  • China’s Politics of Harmony and the Quest for Soft Power in International Politics (with Astrid Nordin), International Studies Review, Volume 22, Issue 3, September 2020
  • Disciplinary power: Text and body in the Swedish NATO debate, Cooperation and Conflict, Volume: 56 issue: 2, October 2020

Prismotivering:

Linus Hagströms verk vittnar om en bredd och produktivitet i hans forskning. Att publicera fyra artiklar i högt rankade, expertgranskade tidskrifter på ett år är en anmärkningsvärd prestation, särskilt om man beaktar de svårigheter som publiceringsprocessen innebär.

Artiklarna är utomordentligt välskrivna och de bidrar till en specifik teoretisk litteratur. I var och en av artiklarna beskriver Linus Hagström (och hans medförfattare) en praktisk innebörd av resultaten och följer därmed den stil som är vanlig bland forskare inom internationella relationer.

– Det känns roligt att tilldelas Raab-priset, särskilt med tanke på att jag inte har publicerat en bok, som tidigare pristagare och Mariam Bjarnesen som jag delar årets pris med. Sedan jag började jobba vid Försvarshögskolan för sex år sedan har jag utforskat många olika teman i ett 20-tal vetenskapliga artiklar. Jag gillar artikelformatet eftersom det har gjort det möjligt för mig att lära mig och testa en rad begrepp, teorier, metoder och genrer, och att publicera min forskning i tidskrifter med skilda läsekretsar, säger Linus Hagström.

– Att jag tilldelas priset stärker kanske artikelformatets ställning vid Försvarshögskolan och inspirerar eventuellt fler att jobba på detta sätt. Med det sagt planerar jag själv framför allt att försöka skriva böcker framöver, fortsätter han.

Årligt pris till vetenskapliga arbeten av hög kvalitet

Hugo Raab-priset delas ut årligen till en forskare, lärare eller studerande vid Försvarshögskolan som under de senaste tre åren presterat ett eller ett flertal vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet. Prisutdelningen sker i samband med Försvarshögskolans högtidsdag den 24 november.

– Priset är viktigt för att uppmärksamma vår forskning och de duktiga forskare vi har vid Försvarshögskolan. Möjligen är det ett gott tecken att vi i år har två pristagare eftersom de sakkunniga inte kunde utse en mest framstående forskare detta år. De sakkunniga pekar ut deras forskning som väl genomförd, med både teoretiska bidrag och praktisk tillämpning, säger Malena Britz, prorektor och forskningschef vid Försvarshögskolan.

Dela:
Publicerad 2021-11-01 Uppdaterad 2021-11-02