Studievanor och studieteknik

Att läsa kurslitteratur är inte som att läsa skönlitteratur — det handlar inte om att läsa böckerna från pärm till pärm en gång. Istället gäller det att strukturera och planera läsningen, att läsa på olika sätt och inte sällan om att repetera för att kunskapen ska fastna. Här är några tips om hur du kan göra.

Översiktsläsning

Börja med att göra en översiktsläsning — läs innehållsförteckningen, eventuella sammanfattningar och bläddra igenom boken för att få överblick. På så sätt får du grepp om bokens struktur, viktigaste punkter och hur olika delar av innehållet förhåller sig till varandra.

Du kan komplettera din översiktsläsning genom att läsa sådant som sticker ut i boken — kursiverade eller fetstilta ord och begrepp, bildtexter, figurer, diagram med mera. Genom att göra det får du ofta en ledtråd om vad som är viktigast.

Läs innan föreläsningen

Att göra en översiktsläsning av den aktuella kurslitteraturen är ett bra sätt att förbereda sig inför en föreläsning. Då kommer du antagligen känna igen mycket av det du läst och har lättare att vara uppmärksam på saker du inte förstår. På så vis kan du också passa på att ställa dina frågor till föreläsaren.

Intensivläsning

Efter föreläsningen kan du gå vidare till att intensivläsa kurslitteraturen. Att intensivläsa påminner förmodligen om det slags läsning du är van vid: att mer eller mindre noggrant läsa igenom stycke för stycke, kapitel för kapitel.

För att komma ihåg det du läser är det en bra idé att göra regelbundna uppehåll i läsningen och med egna ord sammanfatta det du just läst. Du kan också stryka över viktiga stycken och göra anteckningar. På det sättet håller du dig fokuserad och repeterar samtidigt som du läser.

Repetition

För att du ska komma ihåg det du läst är det viktigt att repetera. Du bör repetera innan du glömt, inte efter. På så vis befäster du kunskapen istället för att behöva lära dig på nytt. En rekommendation är att repetera inom en halvtimme efter att du har läst klart, sedan efter ett dygn och en gång till efter en vecka.

Kom ihåg att du bör repetera under hela läsningen av kurslitteraturen och inte bara när du läst klart. Det gör du genom att regelbundet sammanfatta det du läst, genom att anteckna och stryka under.

Behåll koncentrationen

• Ta regelbundna pauser (en rekommenderad frekvens är 5-15 minuter paus per 20-50 minuter läsning)
• Prova att stå, gå och sitta omvartannat
• Testa att läsa både högt och tyst - vad funkar bäst för dig?

När du ska planera dina självstudier är det framförallt två aspekter att ta hänsyn till: vad du måste hinna med och hur mycket tid du har till förfogande.

Planera läsningen

När du vet hur mycket du måste läsa innan en viss tidpunkt kan du ganska enkelt se hur mycket du måste läsa per läspass, dag eller vecka innan du måste vara klar. Ett tips är att fästa post-it-lappar med preliminära datummarkeringar i boken på förhand. Dessa blir till delmål, och du ser snabbt hur långt du ska ha läst vid en viss tidpunkt.

Om du märker att du inte hinner läsa tillräckligt snabbt, eller läser snabbare än du planerat, kan du enkelt flytta post-it-lapparna i boken.

Planera tiden

För att kunna planera din tid är det en god idé att använda en kalender. Digital eller på papper är upp till dig själv. I kalendern bör du inte bara skriva in seminarier och föreläsningar, utan även studiepass som du planerar och ansvarar för själv. Utnyttja tiden mellan föreläsningar och använd vardagar som inte har några kursmoment inplanerade till att planera in självstudier.

Att göra-listor

Genom att skriva att göra listor för varje studiepass, dag eller vecka får du bättre struktur på vad du måste göra och slipper hålla flera saker i huvudet samtidigt. När du skriver listor kan du också prioritera aktiviteterna. Om du till exempel har något som inte är lika bråttom bör du skriva det längre ner på listan och istället fokusera på det du måste bli klar med först.

Ett vanligt förekommande problem är att man skjuter upp det man har tänkt göra. Om du känner att uppskjutandet är ett problem kan du även kontakta Studenthälsan. Hos dem kan du få hjälp att hantera prokrastinering.

Inse fällorna

När du ska plugga finns det sannolikt en mängd olika saker i omgivningen som riskerar att distrahera dig. Brukar du behöva städa innan du kan komma igång? Eller måste du äta något? Eller har du kanske svårt att slita dig från sociala medier? Fundera på hur det brukar vara för dig — vilka fällor hindrar dig från att komma igång?

Börja direkt

För att inte fastna i fällorna bör du testa att börja plugga på en gång. Istället för att avbryta studierna så fort du blir distraherad bör du planera in regelbundna pauser då du kan ägna dig åt något annat.

Kom ihåg-lapp

Om du ändå har svårt att koncentrera dig, prova att ha en kom ihåg-lapp bredvid dig när du pluggar. På den kan du skriva ner sådant som tar uppmärksamhet från studierna men som du kanske är rädd att glömma bort, till exempel om du måste städa, gå till tvättstugan eller ringa ett telefonsamtal. Genom att använda en kom ihåg-lapp som du bara tittar på i pausen avlastar du minnet.

Diktering — tala in dina anteckningar

Om du har en telefon med dikteringsfunktion kan du välja att tala istället för att skriva när du ska föra anteckningar, till exempel parallellt med läsning. Vanligtvis använder du funktionen genom att öppna din anteckningsapp och trycka på mikrofonsymbolen på tangentbordet. Då kan du tala in anteckningarna och spara dem som text.

Talsyntes

Om du har en text som du hellre skulle lyssna på än läsa kan du undersöka om din telefon har en funktion för talsyntes. På Iphone hittar du talsyntes under Inställningar – Allmänt – Hjälpmedel – Tal – slå på Läs upp markering. Då kan du markera text på telefonen och få den uppläst. Du kan också pausa under uppläsningen och ändra hastighet.

Digitala hjälpmedel på Försvarshögskolan

Försvarshögskolan tillhandahåller flera program som underlättar läs- och skrivarbete som alla registrerade studenter kan använda. På sidan om digitala hjälpmedel hittar du vilka program som erbjuds och hur du laddar ner dem.

Planering

Det är viktigt att ha en genomtänkt planering för att plugga effektivt. Det finns undersökningar som visar att studenter som organiserar sina studier på ett konstruktivt sätt också klarar sig bättre och når högre resultat på tentor!

Gör ett schema för varje vecka där allt läggs in, föreläsningar, seminarier, tvättstugan, träning, mat, viktiga (privata) saker, pauser, mm och tid för repetitioner!

Var konkret när du sätter dina mål för dina studiepass, t.ex. en speciell uppgift du ska göra eller vilka sidor du ska läsa i en bok.

Varje studiepass

• Vad gjorde du igår? Titta på gårdagens arbete/repetera.
• Vad ska du uppnå idag? Vilka frågor ska du besvara/uppgifter ska du göra?
• Vad ska du läsa? Antal sidor? Vilka kapitel? Vad ska du lära dig idag?
• Vad vet du redan?
• När ska du ta pauser?

Planera dina studier och håll dina deadlines!

Plugga i flera steg:

• Innan föreläsningen: snabb översikt - fördjupad översikt
• Under föreläsningen: du har ju skaffat lite koll på vad det ska handla om, så du kommer att vara mycket mer mottaglig för vad läraren lär ut än du hade varit annars. Du kan sätta in den nya informationen i ett sammanhang. Anteckna för att kunna gå tillbaka och repetera efter lektionen.
• Efter föreläsningen/lektionen: studieplanering - intensivläsning -repetition
• Läs tillsammans med andra. Då har du någon att bolla med när du inte förstår och lär dig också genom att förklara för andra.

Glöm inte pauserna

Ungefär varje trekvart (det är förstås individuellt) kan vara lagom att ta tio minuters paus.

Fokusera på det du läser

Stäng av telefon och sociala medier. Studier visar att effektiviteten halveras av att göra flera saker samtidigt.

Tänk på var du sitter och studerar så att du minimerar alla ”ska bara”

Förändring

• Vad gör du som är bra för inlärning och studier?
• Vad behöver och vill du ändra på?

Bestäm dig för att försöka förändra genom att välja ut ett par saker som du vill börja med. Formulera det du ska förändra i positiva ord, t.ex.

• Jag ska läsa mer, i stället för jag ska fika mindre.
• Jag ska stiga upp tidigare, i stället för jag ska inte sova så länge.

Motivation & koncentration

De flesta kan träna upp sin koncentrationsförmåga. Men först är det bra att fundera på varför du inte kan koncentrera dig.

Vanliga skäl till bristande koncentration är till exempel:

• Störande småsaker eller tankar som stör
• Kärleksproblem
• Ekonomiska problem
• Orealistiska planer
• Låg läshastighet
• För lite sömn, motion eller dålig kost
• Dåliga studievanor

Tips som kan öka din koncentration

• Skaffa dig regelbundna vanor – för studier, sömn, mat, motion osv.
• Studera i en miljö som passar dig, helst på samma ställe.
• Studera på tider när du är som mest koncentrerad.
• Studera på platser där du störs så lite som möjligt.
• Håll ordning på studieplatsen och ha det du behöver framme.
• Dela upp arbetspassen och bestäm i vilken ordning du ska göra uppgifterna.
• Börja arbeta omedelbart.
• Gör bara en sak i taget.
• Börja i god tid.

Nervositet och tentastress

Att gå upp i varv en aning och vara lite nervös inför en tenta är helt normalt – och kan vara bra! Lätt nervositet är kroppens sätt att fokusera på uppgiften.

Men om nervositeten ”tar över” så att du mår riktigt dåligt och känner dig sjuk kan du få hjälp av Studenthälsan, som kan mycket om bland annat tentastress.