Forskarutbildning vid Försvarshögskolan
Försvarshögskolan har examenstillstånd på forskarnivå inom området försvar, krishantering och säkerhet, och bedriver forskarutbildning inom ämnena krigsvetenskap, statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet samt militärhistoria.
Är du nyfiken och intresserad av att fördjupa dig i frågor kring försvar, krishantering och säkerhet? Då kan forskarutbildningen vid Försvarshögskolan vara något för dig. Behovet av disputerade medarbetare inom både det civila och militära försvaret är för närvarande stort.
Inom området försvar, krishantering och säkerhet studeras villkor och faktorer som påverkar möjligheterna att förebygga och hantera kriser, konflikter och krig samt att etablera säkerhet. Området omfattar även samhälleliga och etiska aspekter på försvar, krishantering och säkerhet och spänner över en rad närbesläktade teman; från militär taktik, operationer och teknikanvändning till militär strategi, som i sin tur har nära samband med utrikes- och säkerhetspolitiken. Det omfattar såväl den militära dimensionen som samhällelig krishantering, folkrättsliga dimensioner och civil-militär samverkan.
Doktorandprogram
Försvarshögskolans doktorandprogram inrättades 2008, bland annat för att driva på den akademiska kunskapsutvecklingen och stärka forskningsanknytningen i officersutbildningen.
Forskarutbildningen omfattar fyra års heltidsstudier, motsvarande 240 högskolepoäng. Den består av kurser och ett självständigt forskningsprojekt som ska resultera i en doktorsavhandling, eller en licentiatuppsats om du väljer att avsluta efter två år.
Utbildningen ger ett brett kunnande och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap. Den ger även kunskap om vetenskaplig metod och utvecklar förmågan till analys, syntes och kritisk granskning, samt förmågan att självständigt och kreativt bedriva forskning.
Läs mer om forskarutbildningen inom respektive ämne nedan:
Krigsvetenskapens centrala studieobjekt är krig, krigföring och militär maktutövning. Typiska krigsvetenskapliga forskningsfrågor rör krigs natur, militära medels användbarhet, militära organisationers modus operandi samt hur militära förmågor skapas, leds, organiseras och verkar i olika typer av insatser. Krigsvetenskapen studerar också bland annat drivkrafter i militära organisationer, officersyrkets villkor, civil-militära relationer, totalförsvar, hur man förklarar seger och nederlag i slag, fälttåg och krig samt problematik som berör kvinnor, fred och säkerhet.
Läs mer om vår forskning i krigsvetenskap.
Aktuella doktorandprojekt i krigsvetenskap
Ämnesföreträdare: professor Annick Wibben
Studierektor: universitetslektor Kersti Larsdotter
Statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet är det vetenskapliga studiet av politik med fokus på säkerhet, strategi, krishantering och internationell samverkan. Ämnet är brett och förankrat i internationella relationer, förvaltningspolitik, komparativ politik och politisk teori, men hämtar även inspiration från annan forskning inom och utanför statsvetenskapen. Inom ämnet studeras bland annat politiken kring hur säkerhet skapas eller undermineras, samt hur kriser förebyggs och hanteras i en svensk, europeisk och internationell kontext. Exempelvis analyseras hot, konflikter, beslutsprocesser, identiteter och etiska dilemman som rör stat, samhälle och individ, såväl nationellt som internationellt.
Läs mer om vår forskning i statsvetenskap.
Ämnesföreträdare: professor Linus Hagström
Studierektor: universitetslektor Simon Hollis
Militärhistoria studerar krig, krigföring, militära institutioner, militär kultur och militärt tänkande. Ämnet analyserar krigets konsekvenser på det civila samhället, samspelet mellan militärt och civilt, samhällets resursgenerering (ekonomiskt, personellt och ideologiskt) samt dess konsekvenser under olika epoker. Militärhistoria handlar också om utvecklingen av strategi, operationer och taktik med ett brett fokus på tekniska, sociala, politiska och kulturella faktorer.
Läs mer om vår forskning i militärhistoria.
Ämnesföreträdare: professor Steve Murdoch
Studierektor: universitetslektor Piotr Wawrzeniuk
Försvarshögskolans ambition är att fler ämnen med tiden ska inrättas som forskarutbildningsämnen inom området.
Doktorandutbildning i samarbete med andra lärosäten
Utöver högskolans egna forskarutbildningsämnen finns doktorander inom ytterligare två ämnen: ledarskap och ledning och försvarssystem. Doktoranderna är då verksamma vid Försvarshögskolan men antagna via avtal vid annat lärosäte, som till exempel Högskolan i Skövde, Jönköping University, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet, Stockholms universitet och Försvarshögskolan i Helsingfors, Finland.
Frågor?
Har du generella frågor om forskarutbildningen? Kontakta forsknings-, utbildnings och studentavdelningen: fus@fhs.se
Mer om vår forskarutbildning
Sök doktorandtjänst
Försvarshögskolan antar doktorander en gång per år. Utlysningarna annonseras alltid på Försvarshögskolans webbplats drygt två månader innan sista ansökningsdag som vanligen infaller i början...
Läs mer om utbildningen i doktorandhandboken
Att gå forskarutbildning innebär att, under handledning, ägna sig åt ett forskningsprojekt som leder till doktorsexamen. I forskarutbildningen ingår kurser samt författande av en doktorsavha...
%20(2)%20StudenterArbetar_3.jpg)
Doktorander vid Försvarshögskolan
Här hittar du mer information och kontaktuppgifter till våra doktorander.
Möt några av våra doktorander
Hanna Deiaco, statsvetenskap
Hanna Deiaco brinner för det svenska totalförsvaret. Både i teorin och praktiken. I sin doktorsavhandling försöker hon nysta upp vad totalförsvaret egentligen är bortom den officiella retori...
Emil Petersson, krigsvetenskap
Trots att Emil Petersson inte har militär bakgrund har han valt att doktorera i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. För 13 år sedan hände något i Sydossetien som kommit att forma hans karri...
Patrik Hulterström, krigsvetenskap
Patrik Hulterström har vigt sitt liv åt det militära. Nu skriver han sin doktorsavhandling om krigsspel. – Är det något vi inte vill ha är det krig. Och vill vi inte ha det måste vi förstå...
Henrique Garbino, krigsvetenskap
Henrique Garbino forskar om hur icke-statliga väpnade grupper använder landminor och andra typer av sprängämnen. Med en bakgrund inom den brasilianska Försvarsmakten och med flera internatio...
"Att som officer forska i Försvarsmakten är utmanande"
Läs Officerstidningens intervju med major Martin Schüler som nästa år disputerar med en avhandling om säkerhetsklimat och lärande i Försvarsmakten.
Varför ska officerare välja en akademisk karriär?
Hur bidrar en forskarutbildning till Försvarsmakten och hur ser karriärmöjligheterna ut? Läs intervjun med Peter Thunholm, Torbjörn Engelkes och Patrik Hulterström på Försvarsmaktens webbpl...