Sök

Statsvetenskap

Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan utmärker sig i förhållande till andra universitet och högskolor genom sina två särskilda inriktningar: säkerhetspolitik och strategi samt krishantering och internationell samverkan.

Det finns ett stort behov av fördjupade kunskaper om, och perspektiv på, en omvärld som kan tyckas alltmer osäker, med till exempel stormaktskonflikter, regionala konflikter och krig, terrorism, informationspåverkan och naturkatastrofer.

Genom forskningen försöker vi förstå och förklara fenomen som i många avseenden är oönskade, ofattbara och osannolika. Vi studerar aktörer och strukturer som leder till säkerhet och osäkerhet, som hanterar osäkerheter och kriser, såväl på nationell som på internationell nivå.

Vi är övertygade om att forskning, och utbildning baserad på denna forskning, utgör en viktig grund för säkerhet på alla nivåer, för individer, för robustare samhällen och för en säkrare omvärld.

Ämnet statsvetenskap med inriktning säkerhetspolitik och strategi

Försvarshögskolans forskning inom säkerhetspolitik och strategi fokuserar bland annat på stormaktsdiplomati, styrning, strategisk kommunikation och global etik. Men också kollektiva identiteter, normer, narrativ och diskurser i säkerhetssfären.

Forskarna behandlar även den regionala och globala säkerhetsordningen och samspelet mellan centrala säkerhetsaktörer i Nordamerika, Östasien och Europa, inklusive FN, NATO och EU.

Narrativ kommunikationoch strategiskt inflytande

Denna forskning undersöker strategiska narrativ, det vill säga medvetet konstruerade berättelser som syftar till att få andra att reagera på ett visst sätt på ett händelseförlopp. En central fråga är hur kollektiva identiteter formeras genom berättelser om verkligheten inom ramen för säkerhetspolitik. Forskarna studerar bland annat vilka faktorer som gör ett narrativ framgångsrikt, om vissa grupper eller individer är särskilt mottagliga för narrativ kommunikation och ”storytelling”, samt om det går att bygga upp motståndskraft mot desinformation och falska nyheter. Forskningen har sitt empiriska fokus på Ryssland, USA och Europa.

Narrativ makt i utrikespolitiken i länder i Östasien

Denna forskningsinriktning undersöker hur narrativ utövar makt i östasiatisk politik. Forskning analyserar hur kollektiva identiteter formas, reproduceras och ifrågasätts, hur kollektiv blir ontologiskt mer eller mindre osäkra samt hur dominerande berättelser om verkligheten sammanflätas med disciplinering och våldsutövning. Vidare uppmärksammas hur alternativa berättelser kan uppstå och ifrågasätta den rådande ordningen. Det huvudsakliga empiriska fokuset för forskningen är japansk säkerhetspolitik, Sino-japanska relationer och kärnvapenfrågan på Koreahalvön.

Normativa förändringsprocesser och försvarsmakter

Hur utmanas militära organisationer av förändringar i normer och samhällets värderingar? Syftet medforskningen är att få en djupare förståelse för militära organisationers motstånd mot normativa förändringar som relaterar till jämställdhet och hållbar utveckling, både på organisatorisk och individnivå. Resultaten bidrar till nya perspektiv på de problem som hör till politisk styrning av militära organisationer, samt problematiserar militära organisationers legitimitet i samhället.

Barn, klimat och säkerhet

I en serie artiklar utforskas barns förhållande till klimat och säkerhet, och Greta Thunbergs tal får representera barn som grupp. Barns klimatprotester under 2018-2019 tolkas dels som en ny form av aktörskap och motstånd, vilket tidigare inte har uppmärksammats i litteraturen om barn generellt eller i relation till säkerhet. Dels problematiseras barns sårbarhet i klimatkrisen genom prekariatbegreppet. Slutligen teoretiseras Greta Thunberg som aktör, med fokus på politiskt aktörskap, aktörskap inom säkerhet, ledarskap inom miljö samt som moralisk ledare.

Ekonomiska, politiska och militära perspektiv på stormaktsrivalitet och små stater i den baltisk-arktiska regionen

Forskarna undersöker hur stormakternas övergripande strategier i den baltisk-arktiska regionen påverkar småstater i regionen och om dessa allierar sig med eller motsätter sig samarbete med stormakterna när det gäller handels-, energi och näringslivsfrågor samt graden av samarbete och i vilken mån staterna upplever politisk samhörighet med stormakten i fråga.

Syftet med forskningen är att identifiera incitamentsstrukturer och vilka politiska vägval som finns tillgängliga för relevanta aktörer och institutioner.

Forskare i statsvetenskap inriktning säkerhetspolitik och strategi.

Ämnet statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan

Forskningsinriktningen fokuserar bland annat på krisbeslutsfattandets dynamik, samverkan och ledarskap i kris, organisatoriskt lärande av kriserfarenheter, mediers roll och det politiska spelet som omgärdar krishanteringens olika faser, det krisförebyggande arbetet och förutsättningar för resiliens. Den omfattar även forskning om uppbyggnaden av det europeiska krishanteringssystemet, samt nya risker i säkerhetssfären i olika delar av världen.

Forskningen har i många avseenden en statsvetenskaplig grund, i det att den intresserar sig för politiska dimensioner av allvarliga kriser. Inriktningen lånar också gärna in tankegods från bland annat kommunikationsforskning, socialpsykologi, socialantropologi och organisationsteori.

Forskare i statsvetenskap inriktning krishantering och internationell samverkan.

Samverkan med samhället

Våra forskare deltar regelbundet med sin expertis i samhällsdebatter och verkar för att öka kunskapen och informera allmänheten i aktuella frågor inom våra forskningsområden. Vi bidrar även till uppdragsutbildning.

Forskning

Dela:
Hade du nytta av den här informationen?

Tack för din feedback!

Något gick fel, försök igen senare.