Sök

Sök

Forskning i fokus

Är du nyfiken på hur Försvarshögskolans forskning påverkar din vardag? Eller vill du veta mer om hur forskning fungerar och hur den kan bidra till ett säkrare samhälle?

Vår forskare studerar både militära och civila aspekter av försvar, krishantering och säkerhet. Forskningen handlar om allt ifrån säkerhetspolitik, civil krishantering och ledarskap under påfrestande förhållanden till krig, försvar och militära operationer.

Här kan du läsa intervjuer där några av våra forskare delar med sig av aktuell kunskap och nya resultat inom sina forskningsområden.

Aktuella teman

Kriget i Ukraina

Här samlar vi analyser och artiklar om bland annat rysk krigföring, cyberkrigföring, olika påverkansmetoder, krigsbrott och om hur krig påverkar oss.

Covid-19 pandemin

Samlingssida för populärvetenskapliga artiklar om forskning inom bland annat krishantering, krisberedskap och samverkan relaterade till covid-19-pandemin.

Reportage och intervjuer 2023

Hur reagerar vi på fientliga narrativ?

Med hjälp av experimentstudier undersöker forskare vid Försvarshögskolan hur människor i olika länder reagerar på informationspåverkan. – Vi vill förstå de psykologiska reaktionerna på str...

”Nordeuropa blir Natos nya front”

Relationen mellan Ryssland och väst är elefanten i rummet när forskare vid Försvarshögskolan undersöker hur vi i Sverige och våra nordeuropeiska grannländer har förändrat våra försvarsmakter...

Varför tar svenskar del av ryska statsstödda mediekanaler?

Långt ifrån alla svenskar som konsumerar media från de ryska kanalerna RT och Sputnik håller med om innehållet i narrativen och drivkrafterna bakom mediekonsumtionen varierar kraftigt. Det v...

Fältmätningskårens betydelse för samhällsutvecklingen

I en ny bok beskriver Maria Gussarsson hur behovet av kartor ledde till att en ny yrkeskår – Fältmätningskåren – inrättades 1805. – De hade många olika uppgifter i samhället och bidrog i hö...

Vad händer med hunden när kriget kommer?

En ny vetenskaplig artikel analyserar hur totalförsvaret utmanas av dagens normer kring förhållandet mellan människor och djur. – Vi vill öka medvetenheten om behovet av anpassning till för...

Natomedlemskapets konsekvenser för Sveriges identitet som stat

Sveriges förestående medlemskap i Nato kommer att påverka nationens identitet som stat, från att ha varit präglad av neutralitet och alliansfrihet till att bli en stark militär aktör i Öster...

Reportage och intervjuer 2022

Strategiförändringar efter Nato- och EU-medlemskap

I en ny bok analyserar forskare vid Försvarshögskolan hur och i vilken utsträckning elva länder i Östeuropa har anpassat sina försvarsstrategier sedan de gick med i EU och Nato.

Hur kan lagarna om kriser och krig fungera bättre?

Fredstida kriser, krig och krigsfara regleras på olika sätt och hanteras i separata system; krisberedskap respektive totalförsvar. I ett nytt forskningsprojekt undersöker forskare vid Försva...

Den militära diplomatin under luppen

Att vara befälhavare för internationella militära insatser handlar inte bara om att leda soldater. Ofta ingår även rollen som medlare, till exempel i konflikter mellan stridande parter eller...

Handlingsutrymmet under krigets targetingprocess

Genom att analysera hur den så kallade targetingprocessen - att välja ut, prioritera och agera på militära mål - fungerade för koalitionen under Operation Iraqi Freedom, undersöker forskare...

Analys av säkerhetsklimatet i Försvarsmakten visar på brister

I sin avhandling undersöker major Martin Schüler säkerhetsklimatet inom Försvarsmakten och hur organisationen tar hand om de erfarenheter som uppstår i samband med övningar. Resultaten visar...

Hur fungerar informationspåverkan?

Informationspåverkan kan ha effekt även när budskapet som sprids inte är logiskt eller stämmer överens med mottagarens tidigare erfarenheter. Det visar en studie som undersöker människors mo...

Bristande logistik bakom Rysslands bakslag i Ukrainakriget

Otillräckliga förberedelser, bristande logistik och orealistisk planering är några av anledningarna till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades. Det visar en ny studie som analy...

Historiskt perspektiv på svenska specialoperationer

I en ny bok gör forskare vid Försvarshögskolan en grundlig sammanställning av svenska specialoperationer och specialförbands aktiviteter i ett långt historiskt perspektiv - från medeltiden t...

Bitterhet och rädsla påverkar den japanska säkerhetspolitiken

Vad ligger bakom skiftet i Japans säkerhetspolitik de senaste decennierna? I en studie som nyligen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Relations of the Asia-Pacifi...

Hur vetenskapliga idéer återspeglas i modern krigföring

Den nya reviderade upplagan av Antoine Bousquets bok The Scientific Way of Warfare: Order and Chaos on the Battlefields of Modernity redogör för hur vetenskapliga idéer återspeglas i krig...

Feminism ses som ett säkerhetshot

Svenskars oro för olika typer av säkerhetshot är framför allt kopplat till ett auktoritärt synsätt. Det visar en studie som undersöker hur synen på säkerhetshot hänger ihop med bland annat i...

Avskräckning analyseras i ny avhandling

I sin avhandling Deterrence Games for the 21st Century: Representation, Theory and Evidence tittar Karl Sörenson närmare på begreppet avskräckning och undersöker vilken typ av kunskap vi...

Reportage och intervjuer 2021

Lever vi i en osäker värld?

Hur ser vi på osäkerhet och ovisshet, och hur påverkas vi av vår syn på oväntade händelser? Och har världen egentligen blivit säkrare eller mer osäker? Det är några av frågeställningarna som...

Vad behövs för att skapa tillit?

Hur utvecklar man tillit som ledare, och gå det att bygga upp tillit som raserats? Det är många olika faktorer som påverkar hur och om tillit utvecklas mellan ledare och medarbetare. I en ny...

Jämställdhetsarbete får motstånd i sociala medier

En ny studie visar att individuellt motstånd mot Försvarsmaktens jämställdhetsarbete kommer fram i anonyma kommentarer på nätet. – Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hu...

Nästa generations krigföring ur ett svenskt perspektiv

I en aktuell studie undersöker Alastair Finlan, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, hur framtidens krigföring kan se ut ur ett svenskt perspektiv. Han fokuserar framför allt på...

Sveriges insats i Afghanistan

Genom att beskriva Sveriges militära deltagande i Afghanistan som en traditionell svensk insats och samtidigt särskilja den från amerikansk krigföring i regionen, kunde regeringen genomföra...

Tuff start i yrkeslivet för nya officerare

I en studie som publicerats i tidskriften Armed Forces and Society undersöker forskare vid Försvarshögskolan hur nyutexaminerade officerare och specialistofficerare upplever inträdet i Försv...

Framtidens krigföring i ryskt perspektiv

En stark västerländsk fiendebild och fokus på icke-militär krigföring är två aspekter som präglar den ryska synen på framtidens krig. Det visar de analyser av ryska militära och krigsvetensk...

Oväntade ledarskapsutmaningar under internationella insatser

Hur väl förberedda är svenska förbandschefer som skickas ut på internationella insatser i FN:s regi? En ny rapport från Försvarshögskolan visar att ledarskapsutmaningarna snarare ligger i ha...

Rysk militär vilseledning i Afghanistan och på Krim

Det finns många likheter mellan hur Sovjetunionen och Ryssland använde sig av vilseledning i samband med invasionen av Afghanistan 1979 och på Krim 2014. I båda fallen var vilseledning ett k...

Ökad självtillit efter fallskärmsutbildning

Att klara den militära fallskärmsutbildningen ger blivande officerare större tilltro till sin förmåga att leda under påfrestande förhållanden. Det visar David Bergmans avhandling, där han fö...

Narcissismteori bidrar till förståelsen av stormakter

Kan stormaktspolitik förstås med hjälp av idéer hämtade från forskning om narcissism och narrativ psykologi? Det menar Linus Hagström, som i en ny artikel definierar fyra narrativa former –...

Vänskap mellan stater – vem kan man lita på?

Är stater rationella egoister som inte bryr sig om vänskapsrelationer, eller finns det utrymme för solidaritet och nära band? Det beror framför allt på hur maktbalansen och staternas förhåll...

Att balansera risk och säkerhet

I sin avhandling undersöker Marcus Börjesson hur militär personal förhåller sig till risker och säkerhetsfrågor. Resultaten visar på faktorer som kan leda till negativa riskbeteenden, men oc...

Högt stöd för försvarsmakten

Svenskarnas stöd för Försvarsmakten är relativt högt, men kunskaperna om verksamheten brister. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Military Stu...

Hanteringen av vardagsbekymmer påverkar stressymptom

Veteraner som använder funktionella strategier för att tackla irritationsmoment i vardagen upplever färre stressrelaterade symptom. Men det finns vissa skillnader mellan kvinnor och män. –...

Resiliens och risk - klyftan mellan teori och praktik

I en nyutgiven bok – Resilience in the Pacific and the Caribbean: the Local Construction of Disaster Risk Reduction – analyserar Simon Hollis varför internationella utvecklingsprojekt ofta m...

”Det här öppnar för möjligheter att ifrågasätta det vi tar för givet”

Claudia Baisinis avhandling i filosofi undersöker hur våra invanda tankemönster påverkar hur vi resonerar och agerar i olika frågor. – Jag analyserar vad vi gör när vi pratar om ett visst f...

Cybersäkerhet och etiska perspektiv på nolldagars sårbarheter

I en artikel i tidskriften Journal of Information Warfare lyfts frågan om när kunskap om så kallade nolldagars sårbarheter ska offentliggöras, eller om de ska hållas hemliga för att möjliggö...

Reportage och intervjuer 2020 och tidigare

Kvinnor och män skiljer sig åt i synen på säkerhetshot

Kvinnor är mer benägna att koppla säkerhetsfrågor som terrorism, militär makt och brottslighet till den personliga säkerheten, medan män i högre grad förknippar säkerhet med hot mot staten o...

Varför misslyckas megaprojekt?

Projekt i mångmiljardklassen som involverar ett stort antal aktörer på olika nivåer blir allt vanligare. Lars Löfgren visar i sin avhandling att begrepp som förändringskultur, makt och insik...

Totalförsvaret och icke-militär krigföring

Vilka är de mest effektiva sätten att hantera olika kombinationer av icke-militära hot som informationspåverkan, cyberkrigföring och subversiv krigföring? Det ska ett forskningsprojekt om ic...

Familjenätverk del av den politiska ordningen

I boken ”Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia 500-2018” undersöker Peter Haldén hur stabila politiska system varit beroende av familjenätverk och idén om släktskap som...

När krisen går under radarn

Klimatförändringar, pandemier och cyberattacker. Det är exempel på så kallade smygande kriser som om de inte hanteras i tid kan få förödande konsekvenser. En forskargrupp vid Försvarshögskol...

Med intresse för militärens inflytande i politiken

Från terror till livräddning på Medelhavet. Docent Chiara Ruffas forskning är bred – men den röda tråden är civil kontroll av militären. Hon har bland annat publicerat rön som visar att terr...

Vanliga svenskars uppfattningar om informationspåverkan

Vad vet vanliga svenskar om informationspåverkan? Vad oroar de sig för, och oroar de sig överhuvudtaget? Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, har i en forskningsstudie undersökt d...

Kriskommunikatörens roll under luppen

Kriskommunikatörens status och yrkesroll stärks av skarp kriserfarenhet och nära samarbeten med blåljusaktörer som polis och räddningstjänst. Men en stor del av kommunikatörens tid läggs på...

Mjuk makt formar världspolitiken

Stephanie Winklers avhandling handlar om hur begreppet mjuk makt har utvecklats över tid och format världspolitiken. – Jag visar att akademiska begrepp inte bara beskriver verkligheten uta...

Cyberattacker i folkrättens gråzoner

Cyberattacker anses vara ett av de största hoten mot vårt moderna samhälle. Men hotet ser kanske inte ut som man trodde under internets barndom i början av 2000-talet. Då fanns en oro för en...

Så ändrade Ryssland sin syn på krigets natur

Den ryska uppfattningen om krig ändrades på 2010-talet. Lärdomen var att internet och sociala medier är avgörande som icke-militära medel. Sverige måste bli bättre på att förstå Ryssland för...

Hur reagerar vi på uppmaningar om krisberedskap?

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skickade ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till alla Sveriges hushåll 2018 var det den största svenska informationssatsninge...

Utbildningen om cybersäkerhet måste stärkas i hela samhället

Digitala attacker mot civila och militära mål ökar i omfattning. Johan Sigholm har i USA forskat om hur cyberförsvaret mot främmande makt och mot kriminella grupper kan stärkas. Hans tes är...

Vanligt med skilsmässa efter utlandstjänst

Att kombinera familj och karriär är en utmaning för många. Men vad händer med förhållandet när partnerns jobb går ut på att arbeta långa perioder i en krigszon?

Forskning om chefer som gör skada

Chefers destruktiva ledarbeteenden sätter betydligt djupare spår hos människor än vad ett gott ledarskap gör. Ändå har ledarskapsforskningen länge fokuserat på det positiva. Men nu ser Maria...

Vilka egenskaper förenar de som stannar inom försvaret?

Vad är det som får soldater att stanna inom försvaret? Och vad krävs för att få fler att göra det? Är det någon skillnad mellan motiven hos yrkessoldater och värnpliktiga? De här frågorna ha...

Krigsdekorationer som en del av den moderna statens politik

Personligt mod är titeln på Magna Robertssons avhandling om veteranpolitikreformen 2010 och de nya krigsdekorationerna. Den visar att den moderna statens mjuka styrning också omfattar normer...