Hugo Raab-pristagare
Senaste årens pristagare och motiveringar.
2024 - Docent Simon Hollis
Statsvetenskapliga institutionen
Simon Hollis forskar om internationell katastrofhantering, risk och resiliens. Han får priset för monografin Resilience in the Pacific and the Caribbean: The Local Construction of Disaster Risk Reduction som publicerades vid Routledge 2021.
Prismotivering:
Boken är lättillgänglig men inte enkel, filosofisk men inte abstrakt, uppfriskande pedagogisk utan att vara banal. Dessutom är den här volymen oerhört välskriven, elegant och vältalig. Det empiriska material som används för analysen är lämpligt, rikt, kreativt och vetenskapligt välgrundat. Strukturen är logisk och tydlig, argumentationen är övertygande och de resultat som sammanfattas i de tre sista kapitlen har en normativ nyans utan att vara polemiska. Denna volym är ett exempel på sund och välbehövlig forskning inom området katastrofriskreducering.
Mer om om boken: Resiliens och risk - klyftan mellan teori och praktik
2023 - Docent Maria Gussarsson
Institutionen för militärhistoria
Maria Gussarsson forskar om militärhistoria och får priset för boken Kartans makt i krig och fred. Fältmätarna, det nya kriget och samhällelig utveckling 1805–1831 som publicerades vid Nordic Academic Press 2022.
Prismotivering:
Docent Maria Gussarssons utmärkta bok om fältmätningskåren analyserar kartans roll i den tekniska utvecklingens påverkan på krigföringen och dess följder för krigsmakten. Behovet av korrekta kartor var avgörande för möjligheten att bedriva militära operationer. Hennes imponerande empiriska bidrag och välskrivna studie ökar förståelsen för samhällsutvecklingen i början på 1800-talet. Det väl sammanhållna verket erbjuder också en djupgående inblick i fältmätarnas organisering och betydelse för såväl militär som civil landkartering. Maria Gussarssons viktiga verk bidrar därför till att förklara sambandet mellan teknisk, vetenskaplig och social förändring under 1800-talets formativa år.
Mer om Maria Gussarsson och hennes forskning, samt om boken Kartans makt i krig och fred.
2022 - Professor Charlotte Wagnsson
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Charlotte Wagnsson forskar i statsvetenskap och får priset för fyra vetenskapliga artiklar som studerar fientliga narrativ om Sverige och Norden på ryska statsstyrda nätplattformar, samt hur vanliga svenska medborgare upplever budskapen i denna informationspåverkan:
- A framework for analysing antagonistic narrative strategies: A Russian tale of Swedish Decline, Media, War, and conflict 14 (2): 239-257, (med Barzanje, Costan), (2021)
- Destruct, direct and suppress: Sputnik narratives on the Nordic countries, The Journal of International Communication 27 (1): 15-37, (med Deverell, Edward, och Olsson, Eva-Karin), (2020)
- What is at stake in the information sphere? Anxieties about malign information influence among ordinary Swedes, European Security 29 (4): 397-415, (2020)
- The paperboys of Russian messaging: RT/Sputnik audiences as vehicles for malign information influence, Information, Communication and Society, (2022)
Prismotivering:
I det verk vilket Charlotte Wagnsson prisas för studeras fientliga narrativ avseende Sverige och Norden i ryska medier och hur vanliga svenska medborgare påverkas av dessa informationskampanjer. Wagnsson ger ett betydande vetenskapligt bidrag genom att leverera både ett analytiskt verktyg och omfattande empiriska resultat i studien av ett viktigt samtida fenomen. Forskningen placeras tydligt i litteraturen, utmärks av gedigen forskningsdesign, kvalificerade metoddiskussioner, och belyser viktiga aspekter av vårt samhälles motståndskraft mot påverkan från främmande stater och statligt stödda medier via digitala plattformar och andra kommunikationskanaler. Det är välskrivna och betydelsefulla analyser, med hög relevans för alla med intresse för ryska informationskampanjers påverkan på Norden och dess befolkningars exponering och mottaglighet för fientliga och polariserande berättelser.
2021 – Dr Mariam Bjarnesen
Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Mariam Bjarnesen forskar i ämnet krigsvetenskap och får priset för sin bok Repurposed Rebels: Postwar Rebel Networks in Liberia som publicerades 2020 vid University of Georgia Press.
Prismotivering:
Mariam Bjarnesens bok är trogen ämnesområdets traditioner och ger en djupgående förståelse av ett specifikt fall. Forskningsbidragen är huvudsakligen empiriska och praktiska med anknytning till det område som fallstudien handlar om.
När det gäller det vetenskapliga hantverket visar boken att Bjarnesen har en utmärkt förståelse för sammanhanget och argumenten kring rebeller och DDR, både teoretiskt och empiriskt.
Mer om boken Repurposed Rebels: Postwar Rebel Networks in Liberia.
2021 - Professor Linus Hagström
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Linus Hagström forskar i statsvetenskap och får priset för fyra vetenskapliga artiklar som publicerats under 2020 och 2021:
- “Great Power Narcissism and Ontological (In) Security: The Narrative Mediation of Greatness and Weakness in International Politics”, International Studies Quarterly, Volume 65, Issue 2, June 2021
- ”Traversing the Soft/Hard Power Binary: The Case of the Sino-Japanese Territorial Dispute” (with Chengxin Pan), Review of International Studies, Volume 46, Issue 1, January 2020
- ”China’s Politics of Harmony and the Quest for Soft Power in International Politics” (with Astrid Nordin), International Studies Review, Volume 22, Issue 3, September 2020
- “Disciplinary power: Text and body in the Swedish NATO debate” Cooperation and Conflict, Volume: 56 issue: 2, October 2020
Prismotivering:
Linus Hagströms verk vittnar om en bredd och produktivitet i hans forskning. Att publicera fyra artiklar i högt rankade, expertgranskade tidskrifter på ett år är en anmärkningsvärd prestation, särskilt om man beaktar de svårigheter som publiceringsprocessen innebär.
Artiklarna är utomordentligt välskrivna och de bidrar specifikt till en specifik teoretisk litteratur. I var och en av artiklarna beskriver Linus Hagström (och hans medförfattare) en praktisk innebörd av resultaten och följer därmed den stil som är vanlig bland forskare inom internationella relationer.
Läs mer om Linus Hagström, artikeln “Great Power Narcissism and Ontological (In) Security: The Narrative Mediation of Greatness and Weakness in International Politics” och “Disciplinary power: Text and body in the Swedish NATO debate”.
2020 – Dr Peter Haldén
Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Peter Haldén forskar i ämnet krigsvetenskap och får priset för sin bok sin bok Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia 500-2018, som publicerats av Cambridge University Press.
Prismotivering:
I sin bok analyserar Haldén hur släktskap – som traditionellt ansetts stå i motsättning till modern politisk ordning – i själva verket var centralt för framväxten av det moderna statssystemet där släktskap och stat snarare utvecklades i symbios. Hans förmåga att förhålla sig självständig och kreativ till såväl empiriska resultat som tidigare forskning är föredömlig. Den omfattande komparationen i tid och rum har resulterat i djärva och självständiga slutsatser. Family Power är ett akademiskt kraftprov som bidrar med nya insikter om såväl gamla som nya sätt att bedriva politik på.
Mer om Peter Haldéns bok ”Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia 500-2018”.
2019 – Professor Magnus Ekengren
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Magnus Ekengren forskar i ämnet statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan och han får priset för sin bok Explaining the European Union’s Foreign Policy – A Practice Theory of Translocal Action.
Prismotivering:
Boken är av mycket hög kvalitet och publicerades under 2018 på Cambridge University Press. I boken introducerar Ekengren en ny banbrytande teori som förklarar drivkrafterna bakom EU:s utrikespolitiska handlande. Ekengren utvecklar sin teori på grundval av djupgående, delvis antropologiska, empiriska undersökningar av EU:s agerande under Kosovokonflikten 1999 och Haitikatastrofen 2010. Studierna ges trovärdighet och styrka genom de unika inblickar i det dagliga arbetet med EU:s utrikespolitik som möjliggjorts genom hans tidigare arbete som diplomat inom UD. Boken avslöjar att en central drivkraft för EU:s representanter utgörs av transnationell praktik, såsom diplomatiska rutiner och krishanteringsprocedurer, som delas med kollegor inom gränsöverskridande professionella gemenskaper (t.ex. the diplomatic community of practice). Oaktat svårigheterna att jämföra problemlösande forskning med kritiskteoretisk anser FoUN:s forskningsutskott att det är uppenbart att Ekengrens bidrag är det mest betydelsefulla. Hans bok skär förtjänstfullt igenom den vetenskapliga debatten, präglas av ett utmärkt hantverk och har dessutom publicerats av ett av de förnämsta universitetsförlagen. Detta är en svårslagen prestation som placerar honom i en klass för sig.
2018 – Dr Simon Hollis
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Simon Hollis forskning handlar bland annat om åtgärder vid naturkatastrofer. Han har till exempel studerat hur organisationer agerat förebyggande och hanterat situationen efter naturkatastrofer från 1970-talet fram till början av 2010-talet. han får priset för sin bok The Role of Regional Organisations in Disaster Risk Management: A Strategy for Global Resilience.
Prismotivering:
I boken The Role of Regional Organisations in Disaster Risk Management: A Strategy for Global Resilience öppnar fil dr Simon Hollis upp ett nytt fält i studiet av regionala säkerhetspolitiska samarbeten genom att fokusera på det breddade säkerhetsbegreppet och specifikt det hot som utgörs av naturkatastrofer. På grundval av en unik jämförelse av tio regionala organisationer över hela världen och djuplodande empiriska och statistiska undersökningar problematiserar Hollis frågan om i vilken omfattning dessa organisationer tillhandahåller säkerhet för sina medlemsstater. Genom att på ett innovativt sätt pröva förklaringsvärdet av både rationella och kulturbaserade teorier i analysen av organisationernas kapacitet att hantera den nya typen av risker, lämnar förutom ett empiriskt bidrag även ett stort teoretiskt och metodologiskt bidrag.
2017 – Dr Chiara Ruffa
Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Chiara Ruffa företräder ett traditionellt akademiskt förhållningssätt i sina praxisnära studier av nationella militära kulturer och deras betydelse för genomförandet av freds- och stabilitetsskapande operationer. Hon får priset för boken Military cultures and force employment in peace and stability operations. Afghanistan and Lebanon.
Prismotivering:
Hennes arbete visar på stor teoretisk medvetenhet, stor förmåga att formulera nyskapande forskningsproblem i ljuset av befintlig forskning och en mycket stor förmåga att analysera stora och komplexa empiriska material. Det tillåter henne i sin tur att betrakta skillnader i militära kulturer med en rad intressanta resultat som följd. Hennes forskning utgör ett innovativt och sofistikerat bidrag till studiet av nationella militära kulturer och ger oss ytterst intressanta och viktiga resultat av högt praktiskt värde som kan komma att påverka genomförandet av freds- och stabilitetsskapande operationer. Chiara Ruffa har presenterat ett vetenskapligt arbete av särskilt stor betydelse vid Försvarshögskolan.
2016 – Professor Kjell Engelbrekt
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Kjell Engelbrekts forskning rör sig från europeisk säkerhetspolitik till transatlantisk säkerhet och stormaktsdiplomati.